Ååå vilken trevlig fest!

Boden och dess bodensare (förbluffande stor andel på festen) - förklarar kanske delvis varför festen blev så trevlig...
Hundar och katter och dess ägare (förbluffande stor andel på festen)
Jägare och dess jakthistorier (stor andel på festen)
Karlar och deras fruar (5/9 st)
Kvinnor och deras män (4/9 st)
Tävlingsmänniskor med åldersnoja (5/9 st läs; män)
Skiftarbetare med alla dess påsklov (2/9 st)

Afrikanska, långhåriga och tvåögda illrar (saknades helt, mer av vissa...)
Ska nu iväg på skyltsöndagen för att se Piteås lucior visa upp sig (och Ulf ska visst se efter en lurvig present åt mig på djuraffären).
Tack för en riktigt trevlig kväll (å´ vad fint ni har fått)!
Ser fram emot att få fortsätta diskussionerna till nyår!
Vad göra?
- Jo tack, bara bra!
- Lägenheten då? Hur känns det? (Huvudet på sned, tycka-synd-om röst)
- Vi trivs så otroligt bra! Vi har inte ångrat flytten en enda gång. Det här var verkligen det rätta för oss.
- Men vad gööör ni hela dagarna? Ja menar vad gööör man i en lägenhet??? (Staaackars-dig-röst)
- Jaa du vad gör man?... det har jag inte riktigt tänkt på.
- Förstår att det är en omställning, finns ju alltid andra hus att köpa om man ångrar sig, pengar är ju inte allt... (Huvudet rakt, vad-var det ja-sa-min, besser-wisser-röst).
Men herreguud! VAD GÖR MAN I EN LÄGENHET!!! Ni skulle inte tro det om jag berättade det för er... Men eftersom så många har frågat, under det halvår som vi nu har bott i lägenheten, så väljer jag att komma ut med det, om än det känns svårt;...
- Vi sover, äter, duschar, ser TV, gör våra toalettbestyr, bakar, motionscyklar, lyssnar på radio, läser någon tidning eller bok och träffar goda vänner (nödvändigtvis inte allt på samma gång). Tro det eller ej men det händer också att vi städar och diskar (för hand eller i maskin) och vi både dricker kaffe och grillar på vår balkong under de varmare årstiderna. VISST ÄR DET MÄRKLIGT! Ni förstår att det är svårt att tala om detta när som helst i alla möjliga sammanhang, men det känns nu som en lättnad att ha berättat det. Jag hoppas att ni har förståelse för vår situation och respekterar att vi nu inte vill och orkar prata mer om detta, utan kan lämna det till historien. Livet måste ju gå vidare trots allt.


Tack för er omtanke!
Vi ska göra det bästa av situationen!
Nu ska vi på fest hos kompisar som har ett stort och fint hus (än så länge)!
Det blir superkul!
Ha en trevlig lördagkväll (var och hur ni än bor)!
Rolig historia
hängandes ner i sjön?
- Jag fiskar!
- Med en slips?
- Ja, jag hade ingen fluga.

Berättat av 7-årig kille under lunchen på skolan.
Kroppsmassa - en massa kropp?
Skrapar man fram en massa pengar (under en himla massa år) på månadsklöver i TV så är den summan värd, låt säga 15 000 kr/mån idag, men om 10 år så är den summan betydligt högre; beloppet är Indexreglerat. Basbeloppet som det står en del om i deklarationen (har själv aldrig sett röken av det beloppet) ökar också från år till år - det är indexreglerat. Hänger ni med? Kroppen följer samma mönster. Om jag var en 38:a under högstadietiden, en 42:a under slutet av 80-talet och nu en 46:a då är det ju solklart; jag, liksom 90 % av den övriga befolkningen, är indexreglerad och det är inget vi kan göra något åt.

För att enkelt kunna kolla detta med kroppsvikt gentemot index har jag utarbetat ett system som på fackspråk förkortat kallas BMI. De tre bokstäverna betyder Body Mass Index (fri översättning; Kroppsmasseindex). Man tar helt enkelt sin aktuella vikt (kg) och multiplicerar den med sin aktuella vikt (kg) och delar detta med sin aktuella vikt (kg).
Ex 78 kg * 78 kg
78 kg
Om svaret blir i närheten av den vikt du har idag kan du skatta dig lycklig för då har du följt indexkurvan. Om svaret ligger långt från din vikt lider du troligen av dyskalkyli.
Rössner, Paulún & co kommer att fortsätta håva hem stora summor årligen på sina bantartips och böcker, så länge som vi vägrar acceptera faktum att vi faktiskt är indexreglerade och att det inte går att göra särskilt mycket åt det, mer än att hoppas på sämre tider och att index sjunker.
Mina pågående studier i ämnet handlar om vad som händer rent kroppsligt när börsindex sjunker så radikalt som i år (för inte har det då synts på vågen i alla fall).

Grubbla inte över sådant som du ändå inte kan påverka.
Trevlig helg♥
Årets julklapp
Nu har pendeln svängt som sig bör. Årets julklapp spås nu i stället bli mansunderkläder, men inte vanliga kalsonger med y-front eller sidenvarianten "fritt fall", näe nu lanseras BH:n för män. Fantastiskt! Vi lever ju i ett samhälle som ständigt strävar efter jämlikhet, klart att männen då ska ha BH. Undrar om tillverkarna har tänkt sig A-kupa rätt och slätt eller bygel-BH med inlägg, för att män utan resurser ska kunna "brösta upp sig"? Eller varför inte en body? En body med hyskor i grenen med små pittoreska bollar här och där. Kanske en lyxigare variant i blankt siden med fyllda kanaler på magen för "sexpack-effekt" eller fylld kanal mitt fram för "Long John-effekt"? Blir intressant se marknadens reaktioner.
Undrar vad min är för en slags BH-typ, den vardagliga och beige, den kroppsnära och sportigt svarta eller den extrema och syndigt sexiga cericeröda? Får ta med honom till en underklädesbutik för att testa... Skönt att ha julklappen klar i alla fall, nu slipper man ju fundera längre...

Dagens visdom;
Vi kanske inte ska prata om typiskt manligt och typiskt kvinnligt.
Vi kanske ska hålla oss till det typiskt mänskliga i stället...
Pedagogiska modeord
Det fanns en tid då allt skulle förankras i läroplanen eller barn- och utbildningsplanen (eller varför inte ännu hellre i torra och ålderdomliga utvecklingteorier á la Freud eller Piaget?).
Metodik och didaktik - superfina ord att svänga sig med om man ville imponera på lärare och rektorer när det gällde upplägget av samlingar och lektioner (om än ingen riktigt kunde skilja begreppen åt).
Ett tag var forskning och fördjupning det finaste man kunde erbjuda eleverna och det eleverna lärde sig var att kopiera texter riktigt fint under de åtta veckorna som forskningen pågick.
Utvärdering och reflektion var ett tag ovärderliga redskap för elevernas egen kunskapsutveckling, men om man ska utvärdera och reflektera kring användandet av reflektionerna; vad förväntades det av eleverna? Något som lärarna själva varken kunde eller tog sig tid till, i sitt eget lärande.
Till sist får vi ju inte glömma modeordet befästa. Det var riktigt fiiint om man kunde säga att "nu hade minsann Oskar befäst sina kunskaper om oregelbundna substantiv", då var man en exemplarisk pedagog.
Nu för tiden är vi pedagoger mycket mer restriktiva med att svänga oss med meningslösa (men fina) pedagogiska modeord. Vad vi däremot gärna gör är att vi implementerar en hel del i vår verksamhet som t ex de nya uppnåendemålen i matte och svenska. Dessutom diskuteras det en hel del kring de skriftliga omdömena som ska bli obligatoriska från och med detta läsår. Detta innebär en hel del bedömningar som ska göras av oss pedagoger förutom de terminsvisa IUP som ska upprättas för alla, allt för att hjälpa eleven att arbeta mot strävansmålen och för att uppnå godkänt i först och främst kärnämnena. Den nya sexgradiga betygsskalan ska användas som bedömningsverktyg.
Allt detta känns trots allt så okomplicerat och tydligt då vi nu talar klarspråk och inte längre slänger oss med pedagogiska innefackord som ingen riktigt förstår. Vi har iimmmplementerat det nya med det gamla och det känns helt rätt, lugnt och tryggt på något sätt.

Dagens visdom:
Låt dig inte imploderas av nya och fina fackord,
använd hellre de gamla och elementära om du vet vad de betyder
(och kan uttala dem).
Grattis Camilla!
Grattis Camilla
på din 19-års dag!

Tänk att av alla tjejer så fick vi den finaste!
(Kanske inte SÅ konstigt med tanke på vilka föräldrar du faktiskt har!).

Vi önskar dig ett underbart och långt liv i lycka!

Pussar och kramar från mig, pappa och Jocke!
E-type - Camilla
Mammas mamma
Har varit och sett på en lägenhet med Jocke i eftermiddag. En superfin 2 ½ (förstår inte varför det inte är en 3:a) mitt i stan med en fantastisk bakgård, egen ingång, inglasad balkong och en kvarterslokal på översta våningen med utsikt över hela stan med bastu och dusch. Det hänger nu på "gubben" som skulle titta på lägenheten efter oss...
Har efter det sytt och hängt upp nya julröda gardiner i vardagsrummet; SUPERSNYGGT! Efter det blev det klippning av Josefs rejäla kalufs. Nu är det en frisyr, en tuff en (om ni frågar mig vill säga). Trodde att Milla ville göra ett gästinlägg i min blogg då jag själv har haft fingrarna sysselsatt med en massa annat, men icke... Därför ska jag nu göra ett eget inlägg om min älskade mor;
Min mamma är; glad, tjuvrolig, lite gosigt rund, godhjärtad, impulsiv ("Jag måste få säga det här nu..."), pratglad (talar först och tänker sen, när alla har farit hem), pysslig (har ALLTID så fint hemma), omtänksam (tack för alla fantastiska soppor!), hjälpsam (påminner om saker både en, två och fem gånger), humoristisk (gillar historier med fräcka inslag), matkunnig ("kallskänk" från himlen) och hon har fullständig kontroll över avtalade tider (minns sådant som vi andra inte minns) och som om det inte räckte dessutom en fantastiskt duktig tavelmålare. Behöver jag säga att jag är jättestolt över henne, min mamma?

Fortsätt vara samma, gamla, fina mamma som du alltid har varit
så kanske du får vara med i min blogg fler gånger.

Puss på dig mamsen!
Fager som Fagervall
- Jo, det brukar jag titta på.
- Du är lik en av kändisarna fröken.
- Är jag? Vem då?
- Markus Fagervall, han med balettbyxorna som bara ramlade,
för ni har samma frisyr.

Av barn och fyllisar får man veta sanningen!
Same shit different names
Guidad läsning i klass 1A; "Björn bjuder på kakor".
- Hur kan man i texten se att Björn säger något?
- Man kan se det på de pyttesmå strecken ovanför bokstäverna fröken (anföringstecken).
- Vad bra att ni kommer ihåg det!
Men är det någon som kommer ihåg vad de små strecken heter?
- Fröken jag vet;
AVFÖRINGSTECKEN!
Det är inte lätt att vara (t)ung!
"Baci" - himmelskt GI-godis
Men herregud Johanna Westman, du är ett geni! Vilket fantastiskt recept du delade med dig av! Jag förstår att du har tillbringat timmar i ditt kök för att komma fram till recept som detta. De var himmelskt goda dina s.k "Baci" som betyder italienska kyssar. Att de dessutom var GI-vänliga är ju bara bonus:)
150 g (70 %) mörk choklad
1 dl (rostade) hasselnötter
100 g Nutella
Ca 30 st knäckformar (papper el. folie)
Smält chokladen (över vattenbad). Klicka ca 3/4 i formarna, spara resten.
Hacka nötterna men spar en hel nöt till varje form.
Smält Nutellan (över vattenbad) och blanda i nöthacket.
Klicka nötblandningen i formarna och lägg en nöt i varje.
Skeda resten av chokladen ovanpå.
Kyl och ta ev. bort formen.

Bjud eller njut själv med gott samvete (men tag bara en eller två)!
För visst vet du alla nyttigheter med mörk choklad?
♥Ha en bra eftermiddag!
Prestationsprinsessor
Det var inte alls det jag menade när jag försökte ingjuta mina barn med hopp om framtiden. Jag ville ge dem en motvikt till alla domedagsprofetior som finns på alla löpsedlar. Jag ville få dem att se att det finns en vacker värld trots allt elände. Jag ville få dem att uppleva lyckan med att ha visioner och drömmar att sträva mot. Däremot ville jag INTE säga; Går det åt skogen så hade du chansen men tog den inte.
Jag är helt övertygad om att det mesta i människans situation går att förändra, men givetvis inte ALLT. Naturligtvis kan man inte rå för olyckor, sjukdomar, börskrascher, massarbetslöshet och naturkatastrofer. Men mår man dåligt, lever i ett dåligt förhållande, misstrivs med sitt jobb eller i allmänhet lever ett destruktivt liv så kan man (och bör man) faktiskt förändra sin situation. Då kan man inte skylla på andra att man mår dåligt. Det var det jag ville förmedla till mina barn!
Snälla, bli ingen prestationsprinsessa eller prestationsprins för att jag kanske har uttryckt mig galet. Kom ihåg mina barn (och andras för den delen) att ni är unika och älskade och det har definitivt inget att göra med vad ni uträttar här i livet. Se däremot till att må så himla bra som ni bara kan, det är det viktigaste av allt, då gör ni mig och pappa stolta.

Puss och kram älskade barn!
Lindt 70 %
Jag älskar mörk choklad. Jag har bytt ut mina gamla (o)vanor som fikabröd, glass, popcorn och digestivekex mot en LITEN bit mörk (minst 70 %) choklad. Jag är fast i träsket men jag älskar det. Var än jag kommer så läser jag, köper jag, smakar jag och samlar jag på olika sorters choklad. Det blir rätt dyrt men det är en angenäm hobby. Det som blev inkörsporten till mitt beroende var när jag var tillsammans med mina kolleger på en mycket trevlig vin- och chokladprovning för ett par månader sedan. Jag har ännu inte provat en av världens dyraste (och visst godaste) choklad; Vahlrona. Tids nog kanske jag också anser att en 100 gr kaka kan vara värd en dryg hundralapp eller mer...
Jag söker nu hela tiden efter belägg för att jag har vikt av på rätt väg när det gäller chokladen. Jag hittade nedanstående faktatext
på nätet. Känns bra må jag säga.
"Att mörk choklad har hälsoeffekter vet vi sedan tidigare. Bland annat har kakao enorma mängder antioxidanter som skyddar oss mot fria radikaler. Denna studie visade att kakao dessutom ökar halten kväveoxid i blodkärlen, vilket gör att de vidgas och att blodtrycket sjunker.
Ett lägre blodtryck bidrar till minskad risk för hjärnblödning och hjärtinfarkt. Eftersom kväveoxid också är en magisk molekyl när det gäller mannens potens är det möjligt att kakao snart kommer att kallas "naturens Viagra". Ett par rutor mörk choklad dagligen är toppen, liksom några matskedar kakaopulver som intas på önskat sätt. Numera finns det även kakao i alla möjliga produkter såsom müsli och kakaonibs. Det sistnämnda är helt enkelt hackade rostade kakaobönor och passar till exempel i bakning."
//Fredrik Paulun, Expressen
Min absoluta favorit är just nu Lindts - 70 % Chili & Grenadine (granatäpple).Ska ta mig ett par bitar till kaffet och känna hur blodtrycket sänks medan jag rättar travet... (5 av 5 just nu).
Måste nog spara ett par bitar till gubben också, är ju bra för så mycket...
Mmmm.
Kalla
Här kan man kalla skidåkningen ett kall.
Vilket kyligt lopp!

Heja Norrbotten!
P1 Vinterprataren
- Nästa låt framförs av en artist som jag beundrar väldigt mycket. Hennes musik och låttexter betydde oerhört mycket för mig när jag låg på sjukhus långa perioder under 90-talet. Det hände att jag tog ett famntag om min stela följeslagare droppställningen och dansade runt i mitt isoleringsrum av glädje, trots allt elände, till hennes musik. Tyvärr så drabbades hon själv av en svår hjärntumör när hennes barn var små. Hon gick igenom svåra behandlingar och blev frisk men kom aldrig riktigt tillbaka till musiken.
- Jag saknar henne och hennes musik men hon är fortfarande en av mina stora idoler och förebilder.
- Varsågod här kommer hon; MARIE FREDRIKSSON.
- Njut av livet medan du har det och sluta aldrig TRO!
Bränn inte ut dig!
- Bränn inte ut dig! Du är värdefull och verksamheten behöver dig!
Att säga, att detta är ord som värmer, kanske blir fel, men jag känner att jag är glad att jag har en chef som är så lyhörd och empatisk, som kan "läsa av mig" och uttrycka det så fint. TACK för att du är den du är Gitte! Du är också värdefull!
- Jag vet! När jag gör något så gör jag det i maxpuls med maximal belastning och för det mesta i maxfart. Det är inte klokt! Och det gör mig inte till en bättre människa... Det gör mig bara till en streber som min mamma brukar uttrycka det. Jag måste börja tänka nytt, tänka på mig, redan idag.
Borde måla mer. Borde läsa mer. Borde promenera mer. Borde se film mer... Det skulle leda till att jag någon gång skulle känna vilopuls med minimibelastning i knapp styrfart... (Men då skulle jag väl bergis somna).
Det fanns en tid (för så så där en, två år sen) då jag producerade en hel del akvarellalster och det var riktigt kul (men var jag verkligen lugnare då?). Blev som ett slags begär. Kanske man ska ta ett återfall?

Känner mig rätt nöjd med bilden (om jag får säga det själv?). Undrar var alla mina färger och block har hamnat i vår flytt? Kanske jag hittar dem när jag leter efter julgrejerna?
Ha en riktigt skön vinterdag!
Å om än det är kallt (och julen snart är här)... bränn inte ut dig... du är värdefull!
Ett grundligt kärnämne eller ett kärnfullt grundämne?
- Näe!
- Men skärp dig! Svenska är ju faktiskt ett grundämne!

Undrar vem som upptäckte det grundämnet... en svensk brunett?
Fyra stycken 7:or kräver respekt!
I helgen har jag fått förtroendet att "trava" för Kappa och det känns ärofyllt. Hoppas på vinst!
Dagens visdom; Det är aldrig för sent att lära något nytt!

Gnägg, gnägg!
Benmärgstransplantation för de "hopplösa"
När jag låg i Umeå, under mina cellgiftsbehandlngar i väntan på en benmärgstransplantation, passerade jag på min dagliga utevistelse Infektionskliniken. På Infektion låg bland annat HIV- och AIDS-patienterna. Mer än en gång slog mig tanken att de också borde få genomgå en benmärgstransplantation som "sopar rent" på allt som inte borde finnas i kroppen. I samma veva hade jag fått höra av en sköterska att "hematologen - de hopplösas avdelning, satsades det inget på...". Jag, tillsammans med de andra leukemierna, var "hopplösa fall". Forskning och ekonomisk satsning gjordes bara på Thorax och liknande "fina" avdelningar. Varför skulle det då satsas på HIV- och AIDS-fallen? Nä, de hamnade väl om möjligt då ännu längre ner på "de hopplösas lista"...

Tänk att jag kanske hade rätt i mina tankegångar, att benmärgstransplantationer kan bota HIV. Lägg därtill faktan att han som "uppfann" benmärgstransplantationerna fick Nobels pris i medicin en gång i tiden, så förstår ni hur stort det här är...
Tack och lov så är inte hoppet helt ute för mänskligheten och tiderna förändras och vi med dem - det var inte alltid bättre förr. '
Det enda som är riktigt hopplöst är grodan utan bakben...
Häpp!
Egoistiskt glad
Han hade mycket långtgående planer på att fara till Californien, OC - Orange County och jobba i en familj under åtminstone ett års tid. Då han nu fick ett positivt förhandsbesked från Kappa vad gäller jobb i framtiden så valde han att stanna kvar. JAG ÄR SÅ HIMLA GLAD!!! Jag vet att jag borde tänka på Jocke i första hand - det gör jag. Han har själv gjort sitt val och jag tror att han är rätt nöjd med sitt beslut. USA finns ju kvar. Men jag är överlycklig!
Jag ska vara så ärlig och medge att jag inte alls skulle vilja ha Jocke på andra sidan Atlanten under ett år eller mer, hos en annan familj dessutom, fast det har jag ju varken sagt eller visat. Far han senare så kommer jag att stödja det till fullo... men handen på hjärtat; VAD HAR CALIFORNIEN SOM INTE PITEÅ HAR? Inte mycket skulle jag tro, eller kanske... men ändå...

POK - Älskar dig Jocke!
//Ego mamma
Vår sångfågel Camilla
Var rädd om er!

Läs reportaget om Camilla ♥
http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4182065
Barcelona - here we come
Anledningen då? Bara för att vi känner för det (och för att Ulf fyller 50 år!).
Avundsjuka? Mmm, det tycker jag att ni ska vara.
Buenos Noches!
James Bond
James Bond, Agent 007 ...
I går var vi och våra cineastkompisar (egen översättning; Cinema fantaster) Eva och Per och såg på Quantum of Solace, den senaste Agent 007-filmen. Den var klart sevärd, men inte vet jag om det beror på den allt mer avancerade tekniken eller om man medvetet vill manipulera biobesökarnas ögon, men himmel vilka tvära kast mellan scenerna. Biljakt, krasch, gevärseld, ny biljakt, grussprut, omkörning, volt, ny gevärseld, blod... Vem sköt på vem? Kanske jag som inte är perceptuellt riktigt mottaglig för sådana scener?
Daniel Craig då? Visst, supersnygg, manlig, muskulös och supersexig med helt ofantligt medelhavsblå linser (som man bara drunknar i). Men Bond, James Bond varför dricker du öl och inte (shaken but not stird) Martini? Varför hånglar du inte med alla tjusiga tjejer längre (doctor´s orders?) och var har du alla dina Hi-tec prylar som du så elegant plockar fram ur börsen, solglasögonen eller örsnibben och som du sedan avlyssnar, kopierar eller strimlar dina motståndare med? Vad har hänt? Jag saknar den riktige Mr Bond... den mansgrisen...

PS. Jag håller med dig Emma, jag är nog rätt duktig ändå. För att infoga/länka YouTube måste jag "ändra redigerare" (från datorn till mig) och skriva in html-koden själv. DS
Blogg=b-logg eller?
Blogg skulle kunna betyda något i stil med blandat och gammalt groll. Sjöfarare har i alla tider skrivit logg ute till havs, en slags färdskrivare och dokumentation över sjömil, väderlek och händelser ombord. Ja, det skulle kunna liknas vid dagens blogg, en färdskrivare över vardagens små händelser. Logiskt! Men var i fridens dagar kommer i så fall B:et från? För man tänkte sig väl inte att dagens logg är en B-variant av sjömännens nedtecknade observationer? E-logg vore mer logiskt, elektronisk blogg. Eller varför inte Plogg, en publik logg på webben.
Wikipedia;
Blogg, en förkortning eller förenkling av webblogg; av engelskans blog, kortform av weblog web + log, är en webbplats som innehåller periodiskt publicerade inlägg på en webbsida där inläggen är ordnade, så att de senaste inläggen alltid är högst upp. Bloggar har de senaste åren blivit mycket populärt och vuxit lavinartat. Indexeringstjänsten Technorati har sedan 2003 följt utvecklingen och uppskattar att det, i mars 2007, skapas omkring 120 000 bloggar dagligen.
Där ser man... så långt från sanningen var jag inte; en webblog som med tiden förkortades till blogg (tycker i alla fall att e-logg eller plogg hade varit ett häftigare namn).
Nä, nu har jag nog

Livet är väldigt komplext!

Jag känner igen mycket av vad mamman berättar om livets små mirakler som man annars inte har sett eller uppskattat, om lyckan av att bara finnas till och att få vara en del av alltet. Jag och min familj levde verkligen så under början av 90-talet då jag drabbades av leukemi. En dag i taget, ibland ett par timmar åt gången. Världen runt omkring utplånades, man levde i ett vacum och i ett lyckorus samtidigt, trots att döden fanns klart närvarande. Man blev mycket ödmjuk mot livet.
När jag låg inlagd på isoleringsavdelning under några veckor mellan varje behandling var det jag längtade mest efter att få stryka en tvätt, baka en sockerkaka eller varför inte storstäda huset tillsammans med min familj runt omkring mig. Det var inte avlöningen, utlandsresan eller julhelgen man längtade efter...
Jag minns när jag för första gången sedan sjukdomen plötsligt klagade över tvätthögen som var så stor. Jag blev tvungen att skratta åt mig själv; Jag klagade! Vad härligt! Jag var en vanlig människa! Livet hade återvänt! Jag behövde inte längre bara vara tacksam över att jag levde och att alla i familjen var friska, utan jag kunde nu också kosta på mig att klaga. Det är en mänsklig rättighet att

Vad jag menar är; Vi är alla bara vanliga människor och vi har rätt att vara det. Vi behöver inte ständigt gå omkring och vara ödmjuka för att familjer som Kroghs har det som de har det eller för att man är frisk trots att var tredje männsika drabbas av cancer. Skäms inte över de negativa känslorna som ibland kan dyka upp, be inte om ursäkt för att de finns. MEN... tillåt dig inte att fastna i depparträsket. Våga också vara fantastiskt överlyckliga, glada och positiva när dessa känslor dyker upp och gör det så ofta ni bara kan, det smittar. Livet ÄR underbart (för det mesta).
Många tankar och kramar till Kroghs (och alla andra som har det riktigt svårt just nu)!
Fettkriget är löst!

Båda sidorna har en poäng. Jag vet... Ingen av metoderna är bättre än någon annan när det gäller viktminskning. Men... när det gäller den framtida hälsan och risken för att utveckla tidens välfärdssjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar så måste man ju inse att LCHF är metoden framför andra. Blodsockret hålls på en jämn nivå och insulinpådraget blir minimalt vilket minskar sötsuget och minskar fettinlagringen (insulin lagrar fett i kroppen). Kan man dessutom gå ner i vikt genom att äta grillat, såser, grädde, nötter, grönsaker (måste jag ju också skriva in), ett par vinglas, mörk choklad m m så känns då valet väldigt enkelt för mig.
Summa sumarum; Välj metod efter vilken personlighet du är, men mixa ALDRIG de båda metoderna för då kan du redan nu boka ett möte med en diabetesläkare eller varför inte en enkelbiljett till thorax.
Jihaa, fettkriget är löst tack vare mig!
Tack o tack för tacos!
Har gjort en högst ovetenskaplig studie kring elevers fredagsmatvanor. Min undersökningsgrupp kallade matsituationen för "fredagsmys". 75 % av elevunderlaget åt var eller varannan fredagkväll tacos. Vad är det för fel på räkor på burk, fattiga riddare och varma mackor, hemgjorda (brända och översaltade) popcorn eller radiokaka (med så mycket kokosfett så den halkade ur handen), vilket var vårt "mys" på fredagarna för 30-35 år sedan. Det känns då helt klart mer svenskt än tacos... Hur uttalas den ens? taakos,tackoss, tackås eller heter det egentligen alls tacos? En del hävdar att det faktiskt heter Tortillas, eller skulle jag säga Tortilljas? Hmmm. Som min son skulle ha sagt; Same shit different names.
Wikipedia;
Taco (spanska, 'bunt', 'kloss') är ett mexikanskt sätt att äta olika maträtter med hjälp av ett pannkaksliknande bröd av majs- eller vetemjöl kallad tortilla. I det mexikanska och centralamerikanska köket är tortillan oftas av vitt majsmjöl och serveras mjuk och varm. Gult, blått eller rött mjöl kan förekomma. I tex-mex-köket används ofta så kallade tacoskal av torkade majstortillas gjort på gult majsmjöl. Tortillan fylls med kött, bönor, sallad och såser och bildar en taco.
Hur som helst... Tack gode gud för tacosen. Supergott, superhot, supersnabbt, superfestligt och superGI-igt om man utesluter själva tacobrödet vill säga (men vänta nu... heter det tacos då?).
Btw... Nothing else matters - Metallica (min absoluta favorit just nu)!
Tack!

Fortsätt gärna läs mina tankar och filosoferingar!
Kramar från mig!
Jag går på GI!
Vad fanken står nu GI för? Alla slänger sig med det nya modebegreppet; Nej tack, jag GI:ar eller Perfekt GI-mat det här eller något i stil med Pasta? Inte för mig, jag går på GI. Det finns hyllmetrar av GI-kokböcker. Det finns GI-klubbar. Det finns GI-godis på hälsokost. Men vad i hela världen stod nu GI för? Någon som minns? Glupskt intag av glykogeniskt insulin? Garanterad insulinchock? Galen idiotimat?
Hur som helst så har jag ALDRIG i mitt liv ätit så mycket fett som sen jag började med GI! Sjukt mycket fett! I går så mycket så att jag mådde illa; två 90 gr hamburgare stekta i mängder av smör, med massor av ost, dressing och majonäs, kaffe med en stor bit mörk choklad och en näve nötter. Jag har nu "fettat" i fyra veckor och har gått ner ca 3,5 kg.
Fördelar; ruskigt god festmat alla dagar i veckan utan dåligt samvete ( t o m ett eller ett par glas vin när andan faller på), snabblagat (inget ris eller potatis som ska koka i 20 min), kan bjuda hem vänner eller bli bortbjuden utan att någon behöver märka att man bantar (märker bara att köttet och bearnaisen tar slut väldigt fort) dessutom tänker alla; Men GUD vad hon äter, borde inte hon tänka på vikten? (i stället minskar man i omfång sakta men säkert).
Nackdelar; tungt att bära hem allt fett och alla proteiner från COOP var och varannan dag, dyrt (det är dubbelt så dyrt som Viktväktarna och femton gånger så dyrt som svältkurer typ fasta) dessutom är det rätt besvärligt att alltid behöva ha en servett i bakfickan för att torka bort fettet som ständigt blänker på hakan.
Fördelarna överväger dock nackdelarna, dessutom får man ju chans att känna sig klart inne när man säger att man går på GI (hoppas inte någon oinvigd tror att man går på någon ny innedrog). Går man dessutom ner en hel del i vikt blir man föremål för allas intresse (GI; garanterat intressant?).
Dagens visdomsord: Ät medan du kan, i morgon kan det vara förbjudet!
Löss? - Nej tack!
- Fröken, vilken tur att du har peruk!
- Jaså, hur menar du?
- Jamen då kan ju inte du få löss!
- .... Nää... just det!...
Dagens visdom; Det är inte hur man har det, utan hur man tar det!
Bärzika-Tidningen
Om en vecka ska vi till stadens "stora" tidning; Piteå-Tidningen på studiebesök för att förhoppningsvis få lära oss hur proffsen gör. Efter besöket har vi tänkt oss en "promotionsrunda" på Norrmalmskolan. Dagen till ära serveras vår "nationalrätt" palt i skolrestaurangen. Bussarna i vår kommun går tyvärr inte allt för ofta men om jag frågar eleverna i redaktionen så tycker de nog att det är helt OK nästa vecka för p g a detta måste vi stanna längre i stan och får då gå och fika någonstans innan vi kan bussas hem till "byn".

Läs vår tidning och tipsa andra, gammal som ung att läsa den.
Håll till godo!
Bärzika-Tidningen
Vad gör du?

Om man nu tänker sig att de som är medvetna om det svenska språkets intonation och fraseringar helt plötligt får behov av att vara extra tydliga i sina uttryck, vad ska de då göra? Jo, de lägger helt enkelt till en del gester, kroppsspråk och miner till uttrycken. Tänk dig själv fjollan som himlar med ögonen och vinkar lätt med handen när han frågar med pipig röst "Vad GÖÖR du?" vilket egentligen betyder "Men GUD vad pinsamt": Eller den frånskilda medelålders kvinnan som helt plötsligt blir uppvaktad på ett närgånget sätt och fnittrande frågar med blossande kinder "Vad GÖR du"? vilket då helt plötsligt betyder "Våga inte sluta nu". För att inte tala om den utarbetade trebarnsmamman som rasande skriker "Vad GÖR du?" åt ungen som motivlackar nya fondväggen med vattenfast mörkblå tuschpenna. Betydelsen blir då "Du skulle ligga risigt till om aga var tillåten i Sverige".
Vi norrlänningar är kända för att vara relativt fåordiga men tacka fanken för det. För det första så använder vi oss av så få ord som möjligt när vi pratar (varför anstränga sig), sedan har vi ord som har flera olika betydelser ( t ex "he" som kan betyda lägg, ställ, lyfta upp m m) och till sist så är vi ju kända för att använda oss av ett säreget kroppsspråk (kliar oss både här och där, spottar, fiser, rapar)... Tänk vilken tur att man inte är inflyttad sörlänning, eller ännu värre invandrare, tala om språkförbistringar.

Min man frågade mig precis "- Vad gör du?". Jag som satt fullt koncentrerad och skrev i min blogg hörde inte hur han intonerade frasen. Inte heller lyfte jag blicken från tangentbordet så jag kunde se hans minspel. Undrar vad han egentligen menade? För någon baktanke hade han väl? Hmmm.
Dagens visdomsord: " Tänk på vad du säger så att du inte säger vad du tänker"..
Hä årrn sä!
- Hä årrn sä!
Hon har ju helt rätt, kvinnan med sin unika livserfarenhet. Tacka fanken för att det ordnar sig! Har man överlevt en akut myeloisk leukemi eller har man supit bort de flesta av sina hjärnceller under 30 års tid och fortfarande står med båda fötterna på jorden (inte liggandes i den) då måste man ju tro på att det faktiskt ordnar sig. Klok kvinna! Tack för de orden, jag tar dem med mig på livets resa!

Jag är inte riktigt som andra jag...

Mitt tips till andra föräldrar är att man inte ska tänka "Mina barn och andras ungar". Nej var mer objektiva och ödmjuka i era bedömningar.

- Du är värd GULD min dotter och oavsett om du blir lokalvårdare, delfinskötare, jurist, boxare, lucia eller lapplisa så hoppas jag bara att du ska få leva ditt liv i lycka. Älskar dig du fina tjej!
Dagens visdom; Var ödmjuk!
Det är härligt att leva mitt i livet!
Vem är då jag?
- Om jag skulle svara utförligt på detta redan i min första blogg skulle nog både en och annan ledsna efter några rader. En kort-kort presentation skulle nog låta något i stil med; Eva Norberg är en glad, optimistisk, positiv, lätt överviktig mamma, hustru, kompis, lärare och kvinna mitt i livet med en del erfarenheter i bagaget som helt klart påverkat livssynen.

Min familj är det som jag värderar högst i livet. Det är tack vare dem som jag lever och kan sitta här i min vita soffa i vardagsrummet och knattra fram orden på min HP som är så viktiga; JAG ÄLSKAR ER!!! Kärlek kan övervinna allt. Vår kärlek besegrade den leukemi jag drabbades av 1991 då mina barn var 1 och 4 år gamla. Något som jag helt klart kommer att återkomma till i min blogg.
Idag var det så dags för alla fäders egen dag; Farsdag. Grattis pappor! Ni är jätteviktiga! Ta större plats i era barns liv! Våga välja barnen! Min man Ulf har tagit ett stort ansvar och varit en fantastiskt fin förebild för våra barn men också för en massa unga fotbollsspelare, dagbarn i familjen, barnens kompisar, grannars barn... Tack för att du har funnits där.
Min pappa är också helt klart värd ett omnämnande. Han har funnits till för mig under min barndom (vilket nog inte har varit helt lätt alla gånger) då jag växte upp utan min biologiska pappa. PUSS på dig! Du är den bästa pappan!

Nu har jag redan bloggat på tok för mycket och jag börjar t o m bli allt för sentimental... Nu får det räcka för idag, men innan jag slutar måste jag få tänka efter vad denna dag skulle lära mig... Jag tror att "Skaffa dig ett eget liv " skulle passa in... men fråga inte varför, för det kommer jag inte att svara på.
Lev som bäst!
♥ Eva