(L)evamittilivet

I går var det trettondagen, alltså tretton dagar efter jul, vad är det för speciellt med det?  I dag borde det då av samma anledning vara "fjortondagen", kanske också värt att fira?


Jag firar av den anledningen att jag har börjat om att jobba! Kan ni föreställa er lukten av ett klassrum som har stått oanvänt i sådär tre veckor? Inte? Då kan jag berätta att lukten av ritpapper, vaxkritor, läseböcker och sudd luktar ljuvligt. Tänk att jag för sådär tio-femton år sedan brukade kika in bakom dammiga, gamla skolfönster, in i sommarlovstömda klassrum och drömma om att själv en dag få stå framme vid katedern som fröken. Eller tänk när jag vandrade omkring i Västra skolan i Jokkmokk, när den skulle helrenoveras en sommar för ett antal år sedan, och kände på skolbänkar och bläddrade i gamla skolböcker och fantiserade om att det en dag skulle kunna vara min vardagstillvaro.

Underligt? Svårt att förstå? - Säkert! Men jag förverkligade mina drömmar och idag står jag där... JAG ÄR FRÖKEN!  JAG HAR ETT EGET KLASSRUM!  JAG HAR EGNA ELEVER!  Jippie! 


I morgon börjar mina elever om. Tänk när de kommer in i klassrummet med ögon som tindrar förväntansfullt och ger sin fröken en lång kram... Det är lycka!