(L)evamittilivet

Min kompis Anki jobbar på Källbogården, ett äldreboende med mycket gott rykte, här i Piteå. Jag passade på besöka henne då Piteås luciatåg "lussade" för de boende nu på morgonen. Det är första gången jag har varit inne på ett boende och jag är mycket imponerad. Källbo kändes stort, modernt, luftigt och ljust med hemtrevlig atmosfär och mysig personal. Kanske man skulle söka in redan nu? Jag blev "kompis" med ett par trevliga herrar som inte tyckte att det gjorde något att jag tog plats bredvid dem, utsikten blev bättre, tyckte en av de skojfriska herrarna, som dagen innan hade fått beskåda Källbos egna luciatåg bestående av personal och boende (lucian lär ha varit "bara" 90 år). Jag hittade denna "idolbild" i trappuppgången på Källbo. Livslust!


"Luciorna" (den yngre generationens), som fick mycket beröm för sin sång, var lite tagna sedan de bland annat besökt lasarettets palliativa vårdavdelning (vård vid livets slut). Vilken fin insats de gör, samtidigt som de får vara med om mycket! "Lionsgeneralerna" tackade mig för lånet av min dotter till detta viktiga uppdrag. Jag skulle vilja tacka Lions för att min dotter fick chansen att få delta i detta som blir ett fint minne för livet.