IKEA t.o.r

Idag har familjen varit på IKEA i Haparanda och på nya shoppingcentret "På gränsen" i Torneå. Jag hade planerat köpa matta, matchande stoldynor, vitrinskåp mm. men jag fick nu uppleva att bilden inte alltid överensstämmer med verkligheten... Det värsta var nog stoldynorna i kohud... de var groteska och barbariskt fula... ni skulle ha sett Uffes min... Så det blev inga större inköp den här gången, men det var ändå jättekul.


Jocke däremot var rätt nöjd med dagens inköp, även om det inte fanns någon soffa som kändes OK. Han får kolla upp butikerna MIO, EM mm som faktiskt finns på närmare håll.
       
Resan till Haparanda gick fruktansvärt fort (Jocke satt fram med Uffe) och vi hade många livliga och intressanta diskussioner, bl a om försvarets vara eller icke vara. Resan hem däremot gick inte alls lika fort (Jocke satt bak med Milla)... Alla var hungriga men i Kalix fanns det inte mycket annat än Frasses stekos- och flottyrfyllda lilla hak (där 7 av 8 platser var upptagna). Ulf tryckte in "cruisen" med destination "Ängeln" i Piteå. Under den mörka resan kom det ett underkylt regn som isade fast på Volvons framruta och framrutans fläkt brölade till "barnens" ret i baksätet (som i gamla goda dagar) och sportsändningar på radions kanal 4... 20 mil kändes som 35...
             
Klicka för större bild! 
Tack för lånet av bilderna;  www.IKEA.se



   Hört från baksätet under "regnperioden";

- Vet du vilken som är den blötaste fågeln?
- Nääe!
- Nederbörden!


Tack familjen för en härlig dag som påminde om gamla goda tider..!

Pensionsmässig


Idag slutade Eva i köket på skolan. Hon har uppnått den aktningsvärda åldern av "pension".
Vi samlade förskoleklassen, klass 1 och klass 2 i köket och sjöng "Snöflingan"
och så fick hon en fin blomma.

Det var inte bara hon som blev rörd till tårar...



I kön, på väg mot kantinerna med ris och kycklinggryta, frågar en kille mig...

- Varför sjöng vi och gav blommor till hon i köket?
- För att hon har gått i pension förstår du.
- Vad heter hon?
- Hon heter Eva... precis som jag.
- Jaha, ska du också gå i pension?


... Min mun ler rart medan jag tänker;

"Du din lilla räv, jag har faktiskt 19,5 år kvar till pension,
men det kan du väl inte ens räkna till...Grrr"






Ha det så jättebra Eva!
Hälsa på om du saknar oss för mycket!

Kram från din namne!

Ebbas saga

Denna saga fick faster i sin mail här om dagen...

2009-01-27 Ebba


De var en gång en hund som hette Ebba. Som var ute i snön och lekte  med en kompis. Då såg dom en kompis till. Som var ensammen i snön. Då gick dom och fråga om hon ville vara med dom. Ja sa hon då lekte dom tillsammans. Då var det middag då fråga pappa om det var kul. Ja sa jag. Får dom sova över hos mig? Jaja okej tack pappa då  går  jag till dom. Vill ni sova hos mig? Ja jag ska bara gå och packa min väska ropade dom. Hej kan vi sova nu? frågade dom. Gonatt men jag kan inte sova sa Ebba. 



Visst är Ebba jätteduktig på att skriva? Det märks att hon går i en skola som använder sig av ASL - Att skriva sig till läsning... där mycket av själva läs- och skrivinlärningen sker på dator under första skolåret. Sen tror jag faktiskt att hon dessutom brås på sin faster...


De här bilderna togs när vi var till Gran Canaria i fjol.
Visst hade vi kul Ebba? 

Klicka för större bilder!  
                              

Ha det som allra bäst!
Kram Ebba!
//Faster      

   


Som en karamell

Detta otroligt rara meddelande fick jag av en flicka i min klass igår morse. Hon hade knåpat ihop det hemma. Vilken tjej! Duktig på att skriva och rimma, dessutom har hon ett stort och gott hjärta. Jag tror att hon gillar sin fröken...


Visst har jag sagt det förr...

JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA JOBB!



Tack Ida!
 
Du är den sötaste av ALLA karameller!


Huvudbry

I går fick jag en present (utan anledning) laddad med stor omtanke och värme av min älskade mamma och pappa; en "Head Massager".

Enligt instruktionen ska den stimulera endorfinerna i hjärnan på ett naturligt sätt (!). Det låter fantastiskt! Endorfiner är kroppens egna "lyckopiller" och "smärtstillande medel", precis vad jag behöver just nu med värkande axlar, nacke och huvud liksom ett och annat som trycker på insidan...

Den trycks försiktigt över huvudet och de små piggarna masserar försiktigt hårbotten (skalpen i mitt fall) och ökar därigenom blodgenomströmningen... men skit i det...


...det är först och främst ljuvligt och helt underbart skönt!
Att blodet och endorfinerna sedan strömmar genom kroppen är ju bara bonus.

Bild "lånad" från; www.feelkarma.com


Mamma trodde även att "vispen" kunde vara potenshöjande... hmm? Undrar var man ska massera då? Inte för att jag undrar för egen del, men andra kan ju vilja veta...

Kan med fördel användas på maken, barnen eller varför inte på bångstyriga husdjur också?
Kostar just nu 129:- på en av ortens hälsokostbutiker (den i nya Gallerian).

Köp den och njut!
Att bry sig om sitt huvud är ett kärt och viktigt "huvudbry"!



Bild "lånad" från; http://www.gmusa.net/ 

Äntligen!


Som jag har längtat!


Så kom den äntligen; årets första löneutbetalning, den som skulle bli så stor! För det första så var det ju den väntade rejäla skattesänkningen som skulle införas fr o m årsskiftet och sedan var det ju de utlovade lättnaderna i fackavgiften. Suveränt med lite extra att lägga på något lyxigt och flärdigt!


Nu är det så att någonting måste ha blivit fel i den kommunala databasen när månadens löner kördes in i det avancerade löneprogrammet... Den rejäla skattelättnaden visade sig bara ge 120 kr  mer i mitt lönekuvert! För vem blev det en lättnad? Kommunen, staten eller finansministern?


Sedan visade det sig att den sänkta fackavgiften sänktes med enbart 10 (!) svenska kronor! Det man kan säga om den sänkningen är att det var lågt. Sammanlagt fick fru Norberg ut 130 kr mer i månadslön än under 2008, är inte det snudd på en reallönesänkning? Kanske var det det de menade med sänkning...? Tur att den inte blev högre i så fall.


Ja ja, jag behöver då inte grubbla på hur jag ska placera dessa kronor, för nu är det så fiffigt ställt så att fr o m 1/1 -09 höjdes vår hyra med 132 kr... Och dessa 2 kronor som fattas kommer jag nog att kunna undvara, utan att det ska behöva märkas allt för mycket i min totala budget.



Så var det roliga över...

(Får istället se fram emot den
kommande löneförhöjningen... då ni!)

Häpp!

IKEA - inspiration

På lördag ska vi till Haparanda och IKEA! Jocke ska köpa soffa, köksmöbler och TV-möbel till sin nya lägenhet som han flyttar in i 1 mars. Leveranstiden på soffor ligger mellan 2-6 veckor och får då levereras till Jockes nya adress. Kanske kan vi också skicka med ett och annat på den leveransen?.. 

Mitt vitrinskåp i vardagsrummet vajar betänkligt... Skulle inte vara kul om man en natt väcks av att skåpet har "kapsejsat". Ska jag vara ärlig så passar det inte in heller bland det andra vita. ; )

Klicka för större bilder!
 
Vitrin i mitt vardagsrum och en av mina "skinnkuddar"


Här kommer min önskelista inför IKEA-besöket... beror då på om allt finns i lager, om det ryms i den nya bilens bagageutrymme och inte minst om den andra halvan av "regeringen" tycker som jag...

Klicka för större bilder!


     

LIATORP vitrinskåp      LUDVIG arbetsplats för laptop    TEXTUR golvlampa  


Jag älskar kuddar av alla slag och det finns det en hel del av på IKEA men jag har tyvärr ingen plats för någon ny. Kuddarna i sovrummet har jag köpt på EM. Visst är de läckra? Som bakelser som någon uttryckte det.

 
Mitt sovrum och mina "gräddbakelsekuddar"

Däremot behöver jag en ny matta i köket under matbordet, likaså stolsdynor. I lägenhetens kök och vardagsrum går mestadels färgerna i vitt, svart och rött. Jag har hittat en del som skulle passa...

                  
HELLUM matta röd        HELLUM matta svart            NORVALD stoldyna

         
GILBERT stoldyna i kohud              BERTIL stoldyna


ÅÅÅÅÅååååh vad det ska bli kul att få fara till IKEA!!!
Å´vad härligt det känns att det snart är vår... 





Bilder "lånade" från
 http://www.ikea.com/se/

Vitt eller svart

Jag gillar debatter och diskussioner. Jag lyckas vända saker och ting och kan se det mesta från alla håll och kanter och det är jag stolt över. Jag har perspektiv!  Men ibland skulle jag önska att jag kunde stå upp för en sak och säga; Så här tycker jag... punkt slut!  Det skulle inte spela någon roll vad någon annan sa, jag skulle stå fast vid min åsikt, men det kan jag inte. Jag tycker att allas åsikter är intressanta. Jag lyckas på något sätt tycka att alla har rätt på sitt sätt. Jag förstår precis hur de tänker...

Bra så långt! Men när jag sedan, efter att ha lyssnat på andra, ska försöka bilda mig en egen uppfattning, blir det svårt... Å´ ena sidan så är det ju faktiskt så, men å´ andra sidan så är det ju faktiskt så... Hmm. Vad är rätt och fel? SKIT! Jag vill också stå där med näsan i vädret och med armarna i kors och med snörpande mun säga; - Nääe, så vill jag då inte  ha det, så här  vill jag ha det! Men jag kan inte!

Har jag då inga egna åsikter? Jodå, massor men jag omvärderar dem när jag lyssnar på andras tankar och funderingar. Vänder jag kappan efter vinden? Jo, kanske lite men absolut inte för att vara andra till lags. Är jag velig? Nääe, inte alls. Någon kanske skulle kalla mig "smidig" och det kanske är rätt uttryck. Jag kan nog upplevas som smidig och inte obekväm som kommer med en massa argument och motargument. Men vad ska jag göra när jag faktiskt tycker att andras åsikter är intressanta och då gärna omvärderar mina egna tankar? Jag tycker inte att allt bara är svart eller vitt.

Piaget skulle ha kallat detta fenomen för assimilation  och adaption, när man har en uppfattning utifrån de upplevelser man bär med sig och hur man sedan ändrar uppfattning när man upptäcker att den gamla sanningen inte stämmer... Egentligen är ju det ganska klokt när man tänker efter! Egentligen är ju jag ganska klok!

Nu vill jag bara säga:
- JAG TYCKER ATT MAN SKA TA SIG TID OCH LYSSNA PÅ ANDRA, INNAN MAN BESTÄMMER SIG FÖR VAD MAN SJÄLV ANSER (och den åsikten kan ingen ändra på)!

Tack för ordet, som var mitt!

Face it




Aurafoto

Jag sökte efter en skoluppgift från universitetet och hittade då detta foto som togs på "Hälsomässan" i Piteå någon gång i början av 90-talet, några år efter det att jag var färdigbehandlad för min leukemi.

Fotot är ett s k "aurafoto" eller "Kirlianfoto" efter kamerans skapare. Man lägger sin hand i en liten skål som mäter fältet av den strålning, det magnetfält som omger oss. Magnetfältet, som är personligt och beror på hälsa, sinnestillstånd och mentala krafter, bildar olika färgnyanser som är osynliga för det "oseende" ögat. Fältet kan däremot ses av vissa "känsliga" personer, då oftast mot speciell bakgrund eller belysning. Kameran, som tog detta foto, kan också "se" och föreviga detta färgade magnetfält på foto. Däremot kan inte kameran tolka dessa färgskiftningar, det måste någon "klok" människa ta hand om.


När jag tog detta foto befann sig den "kunnige" tolkaren på lunch och hans "vikarie" skulle tyda bilden i hans ställe. Min bild urskiljde sig rejält från alla hundratals färgglada bilder som låg utströdda på ett bord. Killen bleknade när han såg mitt foto... han undrade om jag mådde bra, om jag var sjuk och om jag hade någon semester att ta ut... i så fall skulle jag ta ut den omedelbart...

Jag var säker på att jag var döende och att min leukemi hade kommit tillbaka... Min vita, suddiga bild avvek verkligen mot alla andras färgglada, klara bilder i grönt, rött, lila, gult, orange och blått.

Jag minns inte riktigt hur jag tog mig hem, men väl hemma sansade jag mig och tänkte lite mer logiskt; jag som gick på ständiga kontroller och som kände mig frisk borde inte vara döende. Jag ringde en god vän som kunde mycket och "såg" sådant som andra inte såg. Hon berättade att det vita i en människas aura mycket riktigt kan vara tecken på sjukdom, men kan likaväl vara tecken på hög andlig kunskap och starkt andligt beskydd. Hennes man hade haft samma aurabild som jag. Han var kärnfrisk men besatt krafter som många andra saknade.

Jag tänker inte gå in på mina "krafter" (just nu i alla fall) men visst finns de, och visst har jag haft användning av dem... och jag är fortfarande frisk och tänker så förbli. Mitt råd är i alla fall att lyssna gärna på andra, men sanningen finns alltid inom er själva... sök där.

Lita på din inre kraft!


Psst!
- Det gröna i kanten på höger sida står för tillfriskande, orange står för helande, det vita står för andligt medvetenhet och kunskap... Visst ser ni "strålen" på höger sida om huvudet och det runda vita "klotet" högst upp på kortet på andra sidan huvudet, ovanför skuggan? Nyfikna? Det kan ni vara...

Grattis syster

Grattis Linda på 37-årsdagen!



Ha det som bäst och var rädd om dig!
Hälsa familjen!

Kram från Eva och resten av Norbergs´

Elsas bamse

Den här teckningen har jag, faster, fått av Elsa 5 år. Hon har ritat Bamse och det kan man ju klart och tydligt se, hans blåa dress med gula knappar och hans bruna päls.

Undrar om det är den Bamse vi såg på Bahia Feliz på Gran Canaria i fjol, som gick omkring runt poolen och hälsade på alla barnen och som Elsa först var lite rädd för, men då var ju Elsa bara en liten tjej, nu är hon ju stor.

På alla de här bilderna finns Elsa med och de är tagna i Bahia Feliz i april -08.
Klicka för större bild!

         
Puss och kram Elsa!
//Faster

Besk medicin

Man kan ta medicin mot det mesta här i livet och döva besväret för en stund, men vi glömmer ofta bort att fundera över orsaken till det onda som snart är tillbaka. 

Såg alldeles nyss på textTV:n att  lärare och läkare har tuffaste jobben  enligt en undersökning av SCB - Statisktiska centralbyrån. Studien visar att lärare har den sämsta psykosociala arbetsmiljön i Sverige.

En stor andel av lärare anger att de arbetar under hög anspänning och riskerar därmed sämre hälsa och löper större risk att drabbas av olika sjukdomar, bl a rygg- och nackbesvär och sömnproblem... (Leder knappast till högre lön, möjligtvis till högre premie på sjukförsäkringen).


Jag som har trott att mina rygg- och nackbesvär liksom huvudvärken har att göra med mitt bloggande... Kan det vara så att mitt bloggande i själva verket är den avkoppling som jag behöver när jag kommer hem och som får mig att må bra? Hur som helst så älskar jag min blogg och skrivandet. Jag har faktiskt INTE tänkt sluta med det. Jag älskar faktiskt mitt jobb också och jag har inte tänkt sluta med det heller, men SCB:s undersökning får en att tänka efter...



Som en elev i förskoleklassen i veckan sa i ilska till en annan elev;
- Nu är jag  UPPRÖRD!
- Vet du ens vad  UPPRÖRD  betyder?
- Jo tänk för att jag vet det, det är när man är stressad och inte hinner handla.



Nu är det i alla fall fredag, Ulf jobbar 12-timmars natt hela helgen och jag ska bara vara tillsammans med goda böcker, travtips, Mp3-spelaren och mina "walkingshoes".



 

Ha en härlig helg!
Å´ bli inte upprörd i onödan,
då hinner du inte handla.

666

Hur tänker man som förälder när man köper en sådan här T-shirt åt sin 7-årige son?

Jag frågade killen idag under lunchen om han visste vad det stod på hans T-shirt och tacka fanken för att han inte visste det. För det första så var ju texten på ryggen och för det andra så var ju texten på engelska... Så taskigt av föräldrarna, en annan gång kan man ju hoppas att de väljer en T-shirt med svensk text, satt på framsidan av T-shirten, för att ge killen en chans att själv kunna läsa texten...

IRON MAIDEN

" Was this for real or some kind of hell
666 the number of the beast"


Fri övers.: " Var det här på riktigt eller i något slags helvete(?)
666 är numret på djävulen"



Min dotter hon hade en T-shirt med texten:

"Lik pappa men söt ändå"


  



Den texten förstods och uppskattades av alla!
(utom möjligtvis pappan...)

Januari börjar året...

Januari börjar året,
februari kommer näst,
mars, april har knopp i håret,
maj och juni blommar mest.
Juli, augusti och september rika härliga framgå,
men oktober och november och december äro grå.


Fy och blä och usch för januari!

Januari är så eländig så att inte ens textförfattaren till den banala sången kunde komma på något vettigt att skriva om månaden, annat än att året börjar med den, BLÄÄH!

- Jaaa,  jag vet att jag är en optimista  och jag vet att "efter regn kommer sol"... Jag vet också att efter januari kommer nästa kall-/mörk-/tråkig-/blämånad februari vars enda fördel är att den är kort. Jag kan inte se någon fördel med januari, däremot en massa nackdelar;

Julen är över!
Lönen är slut innan månaden är det!
Dystra bokslut och årsrapporter!
Bantningshysteri!
Nya årsavgifter ska betalas!
Hyreshöjningar!
Det är kallt!
Det är mörkt!
Det snöar!
Värdelösa årskrönikor om allt och alla!
Nya lagar träder i kraft!
Dystra prognoser!
Det är långt till våren!
Består av 31 helvetiskt långa dagar!
Julmaten sitter nu i form av en "fläskkorv" runt midjan!
Kvällsvak och sovmorgon har bytts mot tidiga morgnar och kvällsdvala.
Till och med månadens namn är hemska; Knut, Baltasar, Erland, Gunder, Fridolf, Helmer, Joar... (vem kommer ens på tanken att döpa sina barn till något så töntigt?)

.... men HERREGUD!
VARFÖR
har vi kvar januari? Vi kan väl ta bort den likaväl som att vi tar bort annandagar?

Om inte annat, så för guds skull, skriv om den urlöjliga sången om årets månader...
Varför inte nåt i stil med...

"Januari den är värst,
februari kommer näst"...

osv.

PS. Har i veckan, för första gången på länge, åkt hem med bussen i dagsljus! Inte så dumt!... Nu går man bara och längtar till vår och sommar och det är ju en härligt känsla... tack vare att januari finns som motvikt... Januari blir ju på sätt och vis början på något nytt, en chans till nystart... förhoppning och förväntan liksom... dessutom är det himla vackert ute med snö och rimfrost... och om jag tänker efter så tycker jag faktiskt att årskrönikor är rätt kul, dessutom brukar trettondagsafton vara riktigt rolig och  Joar  är ett ganska så fint (om än ett annorlunda) pojknamn... OK då... januari är väl  g a n s k a  bra ändå... om man tänker efter... dessutom är den ju snart slut. DS


Hejsvejs från  pessimistan  optimistan!

Obamadagen

Efter en lång och tuff valkampanj svär idag Barack Obama  eden och blir USA:s nye (första färgade) president, ett av världens mäktigaste uppdrag. Denna dag kommer många amerikaner att minnas som hoppets och glädjens dag, det finns till och med amerikaner som jämför dagen med den dagen då Martin Luther King  höll sitt kända tal "I have a dream"... för 45 år sedan".



(Denna poster finns endast i 10000 ex och säljs nu på eBay för runt $700)


Lycka till med allt vad ditt ämbete kräver och
fortsätt stå för de normer och värden som ledde dig till segern!




Grattis pappa!

Min pappa fyller 65 år idag!

GRATTIS!


Jag önskar dig alla lycka nu och i framtiden och jag hoppas att du kommer att finnas vid vår sida länge än (minst 40 år så där). Jag hoppas också att du och mamma ska fortsätta vara friska och få tillbringa många somrar tillsammans med husvagnen "Strandnära" i Unbyn i er Kabe, kanske dansandes på bryggan till något dansband... Vad passar väl bättre än denna låt som jag tillägnar min älskade pappa?


"Vid min sida" - Sven-Ingvars (eller...?)

- WoW! Vilken ovanligt fräsch Kabe!


Puss och kram!
//Eva-Lotta

Volvo v50 -07

Vi har bytt bil!

Vi har äntligen fått det att bli. Visst var S60:n helt OK men i största laget för mig och maken när vi ska dra runt med husvagnen under sommarhalvåret.

Det blev en mörkgrå Volvo V50 2,4 -07 automat.  En sån som vi har gått och suktat efter så länge... vi hade funderat på en diesel, men en sådan gick inte att få tag i... får bli nästa gång.

Jag har provkört den under helgen och jag kan intyga att det var helt underbart med automatlåda... och vilket drag det var i kärran... Härligt!




Grattis Eva Li
på födelsedagen!

Tänk att du är så mycket som ett år äldre än jag...
ett tag till i alla fall.

Nu får jag inte blogga mer för idag... gubbens order.
Hejsvejs!



Bloggsjukan

Om jag mår bra?
- Jo tack jag  mår bra, men inte mina axlar och min nacke. Jag går med ständig huvudvärk sedan en dryg vecka och min nacke och mina axlar är spända och stela, det strålar ner i mina armar, jag vaknar med ordentlig huvudvärk, jag har ordentligt ont i ryggen på morgonen och kan inte få på mig strumporna... men i övrigt mår jag bra.

Bloggsjukan,
  kallar min man det. Jag håller delvis med, det har blivit en hel del datorskrivande både hemma och på jobbet ett tag och nu måste jag skärpa mig. Så jag har lovat min man att det hädanefter (ett tag i alla fall...) blir kortare inlägg men mer bilder på bloggen å´ så får det bli. 
//Eva



- Ring mig på Kappa på telefon 97 455 om det görs något längre inlägg under kvällen...
Frun har bloggförbud resten av dagen å´ hon brukar inte alltid lyssna på mig...
fast jag vill hennes bästa.

//Ulf

4 månader kvar...

En arbetskompis frågade häromdagen hur båten ser ut som vi ska åka med från Barcelona till Sicilien, Sardinien och till Nice i maj. Det är svårt att beskriva... dels för att vi aldrig har sett båten annat än på bild men också för att det är helt klart svårt att föreställa sig... 1100 personer bara i besättningen, biosalong, shopping, pooler, golfbana, skridskobana, restauranger, diskotek... ett helt samhälle med andra ord.

Dessa bilder fanns på Internet och kan vara från olika Royal Caribbean-båtar, men om jag har förstått saken rätt så ser det ut ungefär som på bilderna...

Klicka för större bilder.

                


Om jag längtar? - Ja, herregud... då det är över 20 minusgrader, då det blåser nordliga isvindar, då det är mörkt 20 timmar per dygn... OM jag längtar. Bekymrar mig bara för formen. Jag vet; "Jag är en sund människa" men det räcker inte... måste bli en rejäl självplågare om det ska hinna ge resultat på de fyra månader som är kvar innan jag ska klämma in min kroppshydda i en cocktailklänning till kaptensmiddagen på Uffes 50-årsdag den 24/5. Förresten... är det någon som vet hur en cocktailklänning ser ut? Är ett tag sedan jag hade en sådan i min garderob ... Har börjat söka efter en och hittade följande i MG:s skyltfönster... 

 
 

Helt OK... men på mig? Kanske inte spelar någon roll vad klänningen heter huvudsaken att det är en klänning och att man dricker cocktails till den? Får se vad det blir. Härligt, spännande och framför allt annorlunda lär det bli. Längtar...

Ha en fortsatt bra helg!
Drick cocktails med, eller varför inte utan klänning!

Nya Wallander

Då var det dags igen, cineasterna har varit på bio och sett den nya filmen med kommisarie Kurt Wallander - Hämnden.

Kurt Wallander har slagit sig till ro och köpt sig ett hus vid havet. Under en kräftskiva och inflyttningsfest i nya villan sker en kraftig explosion i centrala Ystad och hela staden släcks ned. Sprängningen följs av flera dåd. Militären kallas in och den lilla staden kan beskrivas som en krigszon. Är det sabotage eller en terroristattack?



Detta scenario skulle mycket väl kunna hända i den terroriserade värld vi idag lever i och filmen är stundtals både spännande och realistisk. Utom då vårt lands försvarsminister tog sin familj med sig till Ystad för att visa sin sympati med ortsborna och sin avsky mot dåden. Under ett tal tar hon sin lilla dotter med sig fram till talarstolen...

Jag kände mig inte riktigt hemmastadd med Kurt Wallander (Krister Henriksson) och hans kollegor på Ystadspolisen. Kändes inte som när man ser Beckfilmerna och känner till alla karaktärer och deras särdrag. Efter ett tag förstod jag ju varför; både Johanna Sällström, Kurts dotter i filmerna, och Ola Rapace, kollega åt Kurt och pojkvän åt hans dotter, saknades. De båda gestaltade starka personligheter  i filmerna om Kurt Wallander. Ny bekant i de kommande filmerna antar jag lär bli den nya grannen tillika åklagaren i filmen, Lena Endre.

Vi (filmrecensenter och cineaster Eva & Per, jag & Uffe) ger filmen betyget (knappt) 4/5 popcorn.



Se film där den är som bäst
- på bio!

Sofias jojk

Jag har hört Sofia Jannok sjunga och jag är såld. Skulle försöka beskriva hennes artisteri för några oinvigda på skolan men hörde själv hur fjuttigt det lät; populärsång med jojk av en lappska...

Orden beskrev allt annat än Sofia Jannoks sång. Henns sång är magisk och angränsar till övernaturlig. Man ser vidder, månsken, vita renar, ripor och sprakande norrsken när man blundar. Man får rysningar om än termometern visar 22 +grader inomhus.

Sofia Jannok, som föddes 1982 i Gällivare, för vidare den samiska traditionen på ett enastående sätt som en mycket god ambassadör och förebild för det samiska folket och dess ungdomar. Hon ska nu lanseras i Japan och man kan undra hur japanerna kommer att kunna ta till sig hennes mysticism och exotism, det borde kunna bli succé.



   
Lyssna och låt er hänföras...

Dagens visdom;
Allt är inte alltid som det låter...

Årets pitebo

Tävlingsledningen får härmed meddela att tävlingen är att betrakta som avslutad och inga fler inskickade förslag mottages.

Under de år som tävlingen hållits har en mängd olika nomineringar föreslagits, men detta år har något remarkabelt och oförutsett inträffat då det av totalt 17 622 inskickade förslag endast finns fyra namngivna kandidater.

De nominerade till posten är;

Kalle Anka, ogiltig röst p g a icke-fysisk person.
Carl-Gösta Permobil, för räddningsinsats av räv i fälla (2 röster), ogiltigt nedtecknade på glasspapper  och servett.
Astrid Väderspänning, för insamling till Kandalaksjas vänner (3 röster), önskar dock slippa kandidera efter misstanke om förskingring.
Pia Andersson, för sina insatser som skyddsombud på Strömbackaskolan (17 616 röster).

Valberedningen har på grund av rådande omständigheter den 15 januari 2009 enhälligt beslutat att utse Pia Andersson till årets Pitebo med motiveringen;

"Pia Andersson har som skyddsombud visat ett stort engagemang i frågan om Strömbackas hantering av skolans miljö, som misstänks ha lett till både ohälsa och för tidig död hos ett stort antal anställda och elever. Hon har vidare visat ett stort mod genom att lyfta den från skolledningen tidigare mörklagda frågan och har dessutom visat mått på stort civilkurage som vågat stå upp för sina åsikter mot högre ämbetsmän och politiker. Lovorden bland kommunens befolkning är..."

RRRRRrrrriiiiinnnnnng!!!!!
- Vaaaa! Är klockan redan 5.50. Känns som jag nyss somnade. 
Vilken realistisk dröm jag hade....

Empati - medfödd egenskap?

Jag har länge funderat över uppkomsten likaväl som avsaknaden av empati - förmågan att känna med andra människor. Föds man med empatisk förmåga, förvärvar man den genom sådant man går igenom i livet eller måste empati måste läras in? Det är viktiga frågor som är svåra att svara på. Många grovt kriminella förbrytare uppvisar empatisk oförmåga. Har de lärt sig att "stänga av" känslorna eller har de aldrig haft några? Har de blivit förbrytare p g a sin oförmåga eller har oförmågan uppkommit p g a allt elände som livet inneburit?

När man jobbar med barn blir frågan än mer relevant; kan man träna upp den empatiska förmågan och i så fall hos alla barn? Jag tror personligen att man måste uppleva saker för att träna upp sin känslighet, men man behöver också få prata om det som sker, få förklaringar på hur andra kan känna och tänka i olika situationer. Studier visar på att vi lägger mindre och mindre tid på att prata med våra barn och vem är det då som ska stå för den "empatiska fostran" kan man undra? Den mesta tiden utanför skolan tillbringas tyvärr av våra barn tillsammans med media i någon form, kan det vara ett hjälpmedel till att öva upp sin empati? - Knappast... Bilder av sårade, sargade, dödade utan förklaring av någon vuxen... Spel där man kallblodigt skjuter ner varandra... Sångtexter om hat, främlingsfientlighet och droger... SMS och chattspråk där endast smileysikoner står för någon form av känslor... Hur kan vi tro att vi ska få empatiska och medkännande barn?

Jag jobbar en hel del med känslor i mitt klassrum. Jag är av den uppfattningen att jag som vuxen måste spegla och dramatisera mina egna känslor för att de ska bli verkliga för mina elever. Jag drar mig inte för att visa sorg och ilska när vi pratar om barn som blir slagna, utstötta eller mobbade, eller om barn som lever i fattigdom och misär. Många barn reagerar med att själva visa sorg och frustration och jag förstår att empatin finns. Det är en ynnest att kunna dela sorg (och glädje) med en annan människa. Världen skulle se annorlunda ut om fler kunde det.

En elev i min klass ville prata enskilt med mig i går och inte så att andra i matsalen skulle höra. Jag blev orolig och undrade vad som hänt. Hon ville bara påminna mig om att jag hade lovat att ta med peruker till skolan för att visa i klassen och hon var rädd för att någon annan skulle höra att jag hade peruk och att jag skulle bli ledsen för det. - Gullebarn!


Efter att jag hade visat upp mina peruker och pratat om min sjukdom så lät jag perukerna gå runt i klassrummet och många ville prova dem. Det skrattades högljutt och många såg ut som små vildvuxna människor i värsta popfrillor. På rasten kommer en liten, blyg tjej fram till mig med tårar i ögonen och frågar med ängslig röst; - Är det säkert fröken att du inte blir ledsen för att vi skrattar åt dina peruker?... Tårarna som kom i mina ögon berodde på något helt annat än sorg...

Dessa två elever uppvisade en mycket stor empatisk förmåga och ödmjukhet som beroende på vad man anser, var medfödd eller förvärvad. Vilka fantastiskt fina medmänniskor de kommer att bli med sina förmågor, hoppas bara inte att de glömmer bort sig själva på vägen, för det är tyvärr inte säkert att de bara kommer att möta likasinnade på livets resa...

Tack för dagen idag och för det jag har lärt mig!

PT, PC och PMS

Jag har en PT, en PC och PMS på en och samma gång!


        - Min man!  - Visst är det häftigt!






        



PT - personal trainer
 
(personlig tränare) 

Han drar ut mig på promenader även de gånger som jag kanske helst skulle vilja stå över och se "Stjärnorna på slottet" eller något annat superbra på TV:n.


PC - personal coach 
(personlig coach) 

Han håller tempot och ser till att jag inte stannar allt för ofta på promenaderna (för att fotografera t ex), han försöker också se till att trapporna kommer till användning.


PMS - personal mental soulmate
(personlig mental själsfrände)

Han peppar och stöttar när sömnen inte infinner sig, när eleverna inte gör som fröken vill, när kläderna sitter för hårt åt på en lösdallrande pösmage och en svajande bullrumpa.



Du är... 
...den perfektaste trogna vän, 
man kan önska sig! Min PTV!

Älskar Dig!

Svårt-att-sova-tips

Har du som jag fortfarande svårt att somna på kvällen efter julledighetens nattsudd? Här ska du få några knasiga, men väl fungerande tips.

Bestäm dig för att berätta om olika familjer och deras liv på alfabetets bokstäver. Till exempel;

- Allan och Astrid Andersson i Avesta och deras barn Albert och Annie. Kör en Audi. Jobbar som apotekare och annonssäljare på Aftonbladet. Reser gärna till Algarvekusten. Husdjur ankor. Favoritmat är ansjovislåda och ankbröst... osv.

Hjälpte inte det så kommer här en svårare variant på temat alfabetet. Man gör en berättelse av alla 28 bokstäver. Hur då, kanske någon undrar?

- Alla Barnen Chockerades Den Eftermiddagen Fröken Gertrud Hissades I Julgranen...osv.

Har du inte somnat trots att du har lyckats berätta något vettigt mot slutet av alfabetet med bokstäverna X, Y och Z då har du rejäla insomningsbesvär.

Prova till sist min "hängmatta" som går ut på att du "inreder ett rum" inne i ditt huvud (meditationsform) med en öppen spis, ett fönster (i pannan), hängmatta med sköna kuddar (eller en hammock) och ett bord med tända ljus. Tänk dig en lugn, avslappnad musik. Om några "värdsliga" tankar dyker upp låter du de bara passera utan att ägna dem något intresse, det är bara du och rummet som är viktigt. Ta in "ljuset" från den lilla öppningen i "kronchackrat" (hjässan) och upplev hur allt blir vitt och hur du blir lugn. Låt dig "vaggas" till sömns...

ZZZzzzz...

ÄR DU FORTFARANDE VAKEN MÄNNISKA? då är det tyvärr bara Sobril eller whisky som hjälper (OBS! Ta för guds skull INTE dessa tillsammans för då kanske du aldrig vaknar igen)!

Eller så bestämmer du dig för passa på att läsa klassikern "Brott och straff"  av Dostojevskij. Antingen kommer det att leda till att dina sömnbesvär försvinner över en natt eller så kommer ditt intresse för "tung" litteratur att öka och du vill läsa allt du kommer över i genren.

Vem vet... kanske dina sömnbesvär leder till en ny karriär som bibliotekarie eller en stol i Svenska Akademien. Allt är inte av ondo. Det gäller att hitta fördelar med allt... även sömnbesvär.



Sov gott...

(...ska lägga mig och läsa Svea Rikes Lagbok från 1899)

Vintervackra Piteå

Jag har nu promenerat några kvällar i rad runt i vår stadskärna och varje gång förundrats över hur vacker den är. Undrar om det beror på att jag som tidigare bott på "landet" bara har sett staden med en stressad helghandlares ögon och inte som nu med en fritt flanerande stadsbos ögon? Jag bestämde mig för att ta med kameran i går kväll för att se staden med dess julsmyckningar med en turists ögon. Följ med på min promenad som tar ca 45 minuter, titta och njut, snart plockas julljus och juldekorationer bort.


Klicka för större bild!
                 
 
  
        
Då var vi hemma igen!
Tack för sällskapet!

Strömbacka i mörker

Vad händer i och kring Strömbacka?

Var i kväll ute med min kamera och var tvungen att ta kort på "svartbygget".
Jag känner ilska, frustration och oro när jag tänker på personal
och studerande som tidigare har vistats och som nu vistas bland svartmöglet.
Det stinker...


Efter att ha fotat Strömbacka fortsatte jag min promenad och hamnade vid kommunhuset, bara ett stenkast från Strömbacka, och tanken slog mig; Tänk om svartmöglet skulle ha spridit sig dit, till maktens boning, vad skulle hända då?




"Det vilar ett mörker över Strömbacka...
ett skrämmande och stinkande mörker..."
Varde ljus!

Ut med invandraren

Nu ska han ut, tillsammans med allt annat julpynt, den lilla taiwanesen som mållöst men stiligt stått i vårt vardagsrum sedan första advent och bevittnat allt från fester, nattsudd och feta kvällsfrossor, kanske t o m lite kvällsmys någon gång... Hoppas att han förstår att han har tystnadsplikt? Men å´andra sidan, vem skulle förstå honom om han försökte tala? 

    
Klicka för större bilder!

Nu står han naken, skamlig och trött efter sitt viktiga specialuppdrag att agera julgran i vår familj. Hans öde blir nu att åter packas ned i sin importlåda, utan vare sig utsmyckning eller fot, för att plockas fram nästa jul. Han blev under städningen dock bekant med (den en gång så vackra) Amaryllis och kärlek uppstod. Kanske arbetsgivaren är human och packar ned de båda i samma låda?
  

Till taiwanesens stora förtret hamnade olyckligtvis hans kulor i diskhon... Aj, aj... Taiwanesen får trots allt vara tacksam att vi inte valde att kremera honom efter slutfört uppdrag, vilket många gör när julen är över...


Vi välkomnar ljuset och värmen (glöm bara inte att släcka ljusen!) 
Snart är det vår...

Because I´m worth it

NU MINNS JAG...

Innan jul lovade jag mig själv att som nyårslöfte se till att minst en gång per skoldag hinna på toan för att kissa, tvätta händerna, borsta håret, snyta mig och kanske måla läpparna. Det skulle kännas som värsta lyxen! Jag har nu jobbat ett par dagar och jag har hittills sett till att hålla löftet. Jag har till och med lagt in en liten rosa sminkväska med läppstift, kam och en ögonpenna i det lilla personalskåpet i toan vid personalrummet. Om det nu skulle visa sig att detta löfte går att hålla och att jag kanske till och med kan tillbringa så där 4-5 minuter på toan någon gång så har jag, uti-fall-att, stoppat ned ett tandborst- och tandkrämskit, uti-fall-att.

Varför ett sådant löfte då? - Helt enkelt av den anledningen att jag (och säkerligen fler med mig) sällan och aldrig hinner gå på toan under skoltid, och om man hinner det så hinner man mest troligt inte med det andra (tvätta händerna det gör jag däremot, vare sig jag hinner eller ej, tro mig!).

På morgonen när man kommer till kapprummet och hänger av sig så ser man någorlunda välfriserad och välvårdad ut, men när klockan är så där 15-16 och man aldrig har hunnit till toan eller hunnit styla till sig, efter diverse aktiviter som får både make-up, frisyr och kläder att se ut som om man har suttit sovande och dreglande på nattåget Älvsbyn-Stockholm, så känner man sig inte längre som den alerta och gladlynta läraren man var för så där 8 timmar sen.

Nu ska det bli ändring på det... åtminstone ska jag gå rakryggad (behöver inte gå omkring och knipa), ha peruken i rätt höjd på pannan (åker lätt bak i nacken vid stress) och helst också ha glansiga (brunröda) läppar som ger ett fräscht intryck (om än jag är SUPER-stressad). Because I´m worth it!


Mantrat (KBT ni vet) blir;
stressa gärna men gör det med stil!


Tack och hej från mig (måste på toan)!

Kramar, urin och stegräknare

Oj, oj, oj vad uppskattning i form av kramar  jag har fått idag! Underbart! Det var precis som jag trodde; barnens ögon tindrade av förväntan. De bubblade av skratt och kinderna var varma av berättariver och arbetslust. Synd att jag bara har hunnit träffa "gullebarnen" ett pass idag, då jag arbetar med skoltidningen på torsdagar. Vi får ta igen det i morgon.

Däremot blir det, med tanke på alla kindpussar, kramar och vinterkräksjukan som härjar i vår lilla kommun just nu, att plocka fram handspriten som stått i köksskåpet oöppnad sedan en bekant berättat om hur mycket urin(!)  man uppmätt på allt från kundvagnar och hissknappar till frukt i fruktdiskar och dörrhandtag... För invärtes bruk tror jag helt säkert att whisky fungerar (prova inte handsprit för detta ändamål).

Jag har ju gått in för att leva ett hälsosammare liv; "Jag är en sund människa"  och i och med detta har jag dammat av min fina och dyra stegräknare  från Intersport... den har aldrig visat fel eller slutat räkna. Den har gjort mig sällskap hela dagen och har suttit tryggt fastklämd mellan byxlinningen och den mittersta fettvalken. Jag har hört sägas att åtminstone 10 000 steg ska man ta per dag för att vara hälsosam och för att slippa dra på sig extra mycket fett runt buken.


- Baah, 10 000 steg är väl ingenting... jag som har ett rörligt jobb och aldrig sitter på baken... gör väl sisådär 6-7 000 steg per dag, bara under arbetstid, skulle jag tro.


Nu är det så att min stegräknare verkar ha fått fnatt eller så har den drabbats av syrebrist,där den ligger inklämd med bukfettet, för när jag kom hem från skolan visade den ynka 2 768 steg! Å´ våga inte tro att jag rör mig så lite på en hel dag... Aldrig i livet!... Men OM det nu skulle stämma (men det gör det inte) så har jag med andra ord mer än 7 000 steg kvar innan jag kan sälla mig till de hälsosammas skara... Så bara för att ingen ska tro något annat så går jag ut och går nu... bara för att... så ni vet det.


Tänk på hälsan!
Hälsa ofta!

"Fjortondagen"


I går var det trettondagen, alltså tretton dagar efter jul, vad är det för speciellt med det?  I dag borde det då av samma anledning vara "fjortondagen", kanske också värt att fira?


Jag firar av den anledningen att jag har börjat om att jobba! Kan ni föreställa er lukten av ett klassrum som har stått oanvänt i sådär tre veckor? Inte? Då kan jag berätta att lukten av ritpapper, vaxkritor, läseböcker och sudd luktar ljuvligt. Tänk att jag för sådär tio-femton år sedan brukade kika in bakom dammiga, gamla skolfönster, in i sommarlovstömda klassrum och drömma om att själv en dag få stå framme vid katedern som fröken. Eller tänk när jag vandrade omkring i Västra skolan i Jokkmokk, när den skulle helrenoveras en sommar för ett antal år sedan, och kände på skolbänkar och bläddrade i gamla skolböcker och fantiserade om att det en dag skulle kunna vara min vardagstillvaro.

Underligt? Svårt att förstå? - Säkert! Men jag förverkligade mina drömmar och idag står jag där... JAG ÄR FRÖKEN!  JAG HAR ETT EGET KLASSRUM!  JAG HAR EGNA ELEVER!  Jippie! 


I morgon börjar mina elever om. Tänk när de kommer in i klassrummet med ögon som tindrar förväntansfullt och ger sin fröken en lång kram... Det är lycka!

Tack för dagen idag...
fjortondagen!




Wikipedia:
Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkt sätts i SverigeTjugondedag Jul. Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet till minne av Kristi dop. Samtidigt som trettondagen avslutar julfirandet inleder den också den s.k. epifaniatiden som (beroende på när påsken infaller) varar under högst sex söndagar fram till fastan.

Trettondagsafton

Idag är jag trött... med all rätt... igår firade vi en superhärlig trettondagsafton!

Pelle & Anki, Tomas & Monica och Eva & Per kom till oss på en fördrink innan vi begav oss till Golden Dragon där andra kompisar och bekanta väntade. Det blev efter en del vånda (och tips från Eva Li) inbakad oxilé och gratäng (trots att Eva No numera är en sund människa)... och det var supergott. Skratten var många (höga) och långa när det, bland så mycket annat, diskuterades min blogg (trodde inte att den var så intressant) och fotona på den, gamla grannar med högljudda, nattliga äventyr, 50-års presenter i form tatueringar föreställande glasstrutar, ketchupflaskor, Bullens varmkorv och förstås "The Gunners" (Arsenal) placerade på strategiska platser.

Vid 22.30-tiden begav vi oss ut mot Pite Havsbad och där var det "knöktjockt" med partyglatt folk i vår ålder (men även förvånansvärt mycket yngre). Träffade många bekanta bland annat Gunnar och Birgitta, Peder & Åsa som kom tillsammans med Ingrid och Gunnar, dessutom träffade jag en hel del föräldrar till mina elever.

Tyvärr så tappar man ju varandra lätt när man inte har något bord att samlas kring men vi befann oss mest i casinot för att se Storstryk spela skjortan av folk... de är otroligt duktiga och får allt folk med sig i sina covers (jag har nästan ingen röst). Varför ska de sluta? Hoppas våra teorier, om att de bara ska fortsätta som grupp men med ett nytt namn, stämmer... Nalta rythm and boys  spelade i puben och Expanders  spelade (rock?) på stora scenen.

 
 
Storstryk - Georgy Porgy


Hemfärd blev det kring 02.00...

Jättelyckad kväll och en rolig avslutning på jullovet... nu väntar en dag av vila och sedan är man igång med skoljobbet igen. Jobbigt? Inte alls, jag längtar (men l i t e  jobbigt blir det att stiga upp klockan 6 på morgonen...).


Njut av dagen idag!


Snippa

I lördags fick vi besök (OBS! inte främmande) av våra kompisar Peder och Åsa.
De försökte att hålla liv i sitt nyårslöfte att...

...SNIPPA
oftare.



- NÄÄ usch! Nu fanns det en och annan som tänkte på något helt annat, fy på er!
Att SNIPPA betyder att hälsa på hos någon oanmäld, på en kortis,
en timme eller så, inte nödvändigtvis ens på kaffe. Smart idé!
I stället för att vänta på den fina inbjudan eller ännu värre strunta i att hälsa på
för att det blir så stort och omständligt - SNIPPA förbi hos någon och säg "hej!",
det blir säkert uppskattat. Kanske till och med mer uppskattat
än om någon kommer förbi oanmäld och sitter hela kvällen.
Tack Peder och Åsa för (folkhälso-)tipset!

I kväll ska vi dock INTE snippa, vi ska umgås med mycket folk och länge...
vi ska äta (igen!) på Golden Dragon för att sedan bege oss till Pite Havsbad...
lär bli avskedskonsert(?!) för STORSTRYK som jag bara älskar.
Se kommande reportage...



SNIPPA MERA!

Fråga Francesca


Fråga Francesca!

Välkommen till frågespalten "Fråga Francesca"
där du kan ställa alla möjliga och omöjliga frågor.


- Kära Francesca  jag har ett problem som jag länge har funderat över. Det är så att jag bor i lägenhet och i huset har vi en gemensam tvättstuga. Det står anslag om att man ska rengöra filter och silar, dammtorka, tömma soporna och skura golv efter varje tvättning och jag gör så gott jag kan och hinner innan tvättiden är slut och nästa tvättare kommer. Nu är det så att vi verkar ha "tvättstugepoliser"  i vårt hus som inspekterar efter varje tvättare. Om någon inte rengjort filtret riktigt noga eller om någon glömt en strumpa eller om det finns damm ovanpå torktumlaren då hängs man ut i form av en lapp liknande; Nr 27 har inte städat efter sig! Jag är jätterädd för att hamna på de dömdas lista offentligt i tvättstugan eller foajén. Det känns riktigt jobbigt och nu har det gått så långt att jag, innan jag bokar tid, måste fundera om jag verkligen har tid, då städningen nu tar mycket mer tid än själva tvättandet... Vad ska jag göra?

// Bekymrad tvätterska




- Kära "Bekymrad tvätterska"  jag förstår att det känns besvärligt och att du är orolig att bli "listad". Mitt förslag är att du själv börjar "lista"  folk, då tror alla i huset att du är en riktig "besser-wisserkvinna" med städmani, och att det då  inte  kan vara du som har lämnat dammet och luddet efter dig. Alla kommer att vara rädda för dig och ser till att lämna riktigt rent efter sig, så att du knappt behöver städa något själv. Du kan annars prova att ta bort tvättcylindern med ditt nummer innan du är klar och kan då lämna tvättstugan skitig då ingen kan se vem som tvättat. Försök bara att inte visa dig för någon granne medan du tvättar, kanske får du tvätta i mörker. Mitt sista alternativ är att du helt enkelt börjar kemtvätta. Det kostar en slant men då får kemtvättarna ta hand om allt skit och ludd, inte du.

Lycka till!    // Francesca 

Vinterprataren P1 forts.

- För eventuellt nytillkomna lyssnare vill jag bara påminna om att ni lyssnar på P1 och "Vinterprataren", värd är jag Eva Norberg, lagom tjock, glad grundskollärare från Piteå, i mina bästa år och det ni lyssnade på var Marie Fredriksson och hennes "Tro" vilken har betytt mycket för mig under de år jag vistades mycket på sjukhus för behandling av min leukemi.

Tiden går och idag är jag frisk och väldigt mycket har hänt under dessa år. Bland annat så bestämde jag mig några år efter sjukdomstiden för att bryta upp och göra något som jag tidigare aldrig hade trott att jag skulle våga; utbilda mig till lärare. Det är något som jag aldrig har ångrat, tvärtom är det bland det bästa jag har gjort. Det är i dagarna sex år sedan jag tog min examen och jag ska aldrig glömma examensdagen i kyrkan i Luleå... det var stort.

            
(Större bilder om du klickar på dem.)

Efteråt "kidnappades" jag av mina närmaste och de tog mig till Ralph Lundsten-gården i Ersnäs för middag och uppvaktning. Ralph Lundsten lär vara Sveriges mest kända kompositör och är dessutom framgångsrik filmskapare och konstnär. Han är född 1936 i Ersnäs i Norrbotten och bor nu i Stockholms skärgård. Mest känd är han nog för sin personliga musik som har resulterat i drygt 600 opus utgivet på 91 skivor och musik till 100 baletter. Jag har valt att spela "First day on the moon". Låt dig föras till månen...



Ralph Lundsten and Neurobash - First Day on the Moon



Falafel och akvarell

Det känns bra... riktigt bra må jag säga. Jag har ätit grötfrukost två dar i rad, jag har ätit mängder av grönsaker, frukt och bär och till middag idag blev det vegetariska falafel, wokgrönsaker och ris... mums för kropp och själ. Till detta ska läggas att jag tar en rejäl sked linfröolja varje dag för att hjärtat ska fortsätta slå i lagom takt åtminstone 40 år till. Av samma anledning jagar jag maken med linfröoljeflaskan (han tycker att det smakar rikitgt  illa).

Har däremot inte varit ute i kylan något idag men det kanske blir en tur på cykeln hemma i vardagsrummet i stället (maken har nämligen cyklat fram och tillbaka till Bergsviken idag...), får se hur det blir med den saken... men jag tror att vi är på G... jag tror det. 

- Jag är en sund människa!...


Men själen vill också ha sitt så därför har jag bestämt mig för att plocka fram akvarellerna igen. Jag är inte färdig med något som går att publicera ännu men det blir något vintrigt... Känns jätteroligt. Tack mamma för färgerna och blocket!

Ni får hålla till godo med en gammal vinterakvarell från 2007 (finns snart inte så många kvar att publicera... måste producera mera). Nöjd? Gör sig väl hyffsat bra på bloggen...


Nej nu har jag inte tid med bloggen mer för stunden för nu ska det målas.



- Jag är en rund, förlåt mig, en sund människa!

Nyårslöfte?

Jag är en sund människa!




Om jag har något nyårslöfte? Trodde inte att någon skulle fråga! Jo, det är klart att jag har avlagt ett nyårslöfte även detta år. I blir det dock den tuffaste utmaningen som väntar då jag har lovat att förändra hela mitt beteende... Jajamensan, ni läste rätt! Förändra mitt beteende - an extreme physical makeover. Fint, men hur ska då det gå till, kanske någon undrar? Jo, det ska ske genom KBT! Å vad är då det? Det är nutidens nya sätt att uppnå Nirvana...  eller åtminstone uppnå önskvärda beteenden i alla fall. Kognitiv beteende terapi ska alltså hjälpa mig att bli en sundare människa i en förhoppningsvis så småningom sundare kropp.

Va, kanske någon säger, ska människan börja gå i terapi? Närå, jag ska bara självsuggestera mig och få mig att tro  att jag är en sjujädra frisklevnadsmänniska som bara ääälskar biodynamiskt odlade morötter och ekologiska brybönor. Hur det ska gå till? Jo, jag ska upprepa mantrat; Jag är en sund människa  varje gång jag tittar mig i spegeln. Hjärnan både ser  och hör  de uttalade orden och efter ett antal gånger så är hjärnan omprogrammerad och jag börjar känna mig som en sund människa i en sund kropp. Å´ förstår ni om man tror sig vara sund då äter man inte beasås och ädelost till frukost, då äter man gröt. Å´vad härligt det ska bli...


Nej från och med nu är det KGB som gäller... nä vänta nu, KBT skulle det nog vara.


Spegel, spegel på väggen där säg vem som sundast i världen är?
- Ja herregud, inte är det då du...


PS. Tack för alla trevliga SMS under nyårsaftonen... vinglasen var klart proffsiga, "smörblomman" supergullig... DS

Välkommen 2009!



Välkommen 2009!
Idag är första dagen på resten av ditt liv!



Vill börja med att tacka Eva och Per och alla de andra som gjorde nyårsafton till en sådan rolig tillställning. God mat på Pentryt som f ö var inte var fullsatt. Mycket god dessert, kaffe och vickning hos Eva och Per. Mycket trevligt sällskap (hade inte trott annat heller). Många, långa skratt, många skålar och många roliga diskussioner. Mycket klokt, tokigt och underfundigt blev sagt, liksom en hel del mindre rumsrent... å´ inte mig emot. Med andra ord; en mycket trevlig nyårsafton. Kanske hos oss en annan gång? Borde fungera om än vi har lite trångt nu... Vi kan ha olika "sittningar" som någon kom på.

     

   
Klicka på bilderna för större format

Sagt (med mitt goda minne!) som kan sparas till eftervärlden:

- Hej jag heter Per och jag vill alltid tävla...
- Hej jag heter Eva och jag har köpt cider åt min son...
- Vi tar tre förrätter och delar på oss två... men vars f-n tog räkcocktailen vägen?
- Jag har då aldrig fått sitta i din grillkåta... Du har ju aldrig velat...
- Din nya båt startade ju aldrig, men när den till slut startade så tog den in så mycket vatten att vi blev blöta om fötterna.
- Vi slutade 10 men jag är så snabb så jag hann hit till halv 10.
- Jag kommer aldrig att gå ner på knä för att fria för att då kommer jag mig aldrig upp...
- Se upp, nu tar hon kort för att lägga ut oss på Blocket...

Ska nu vila min trötta kropp och börja ladda inför 2009 års hälsosamma liv med promenader, hemmaspinning (lät bättre än motionscykling) och nyttig vardagskost (just det... INTE GI, är så  j-la less på korv och fett...) suck.


Var rädd om er!

Håll era löften ett tag till så ni slipper skämmas!

Kram

RSS 2.0