(L)evamittilivet

Oj, oj, oj vad uppskattning i form av kramar  jag har fått idag! Underbart! Det var precis som jag trodde; barnens ögon tindrade av förväntan. De bubblade av skratt och kinderna var varma av berättariver och arbetslust. Synd att jag bara har hunnit träffa "gullebarnen" ett pass idag, då jag arbetar med skoltidningen på torsdagar. Vi får ta igen det i morgon.

Däremot blir det, med tanke på alla kindpussar, kramar och vinterkräksjukan som härjar i vår lilla kommun just nu, att plocka fram handspriten som stått i köksskåpet oöppnad sedan en bekant berättat om hur mycket urin(!)  man uppmätt på allt från kundvagnar och hissknappar till frukt i fruktdiskar och dörrhandtag... För invärtes bruk tror jag helt säkert att whisky fungerar (prova inte handsprit för detta ändamål).

Jag har ju gått in för att leva ett hälsosammare liv; "Jag är en sund människa"  och i och med detta har jag dammat av min fina och dyra stegräknare  från Intersport... den har aldrig visat fel eller slutat räkna. Den har gjort mig sällskap hela dagen och har suttit tryggt fastklämd mellan byxlinningen och den mittersta fettvalken. Jag har hört sägas att åtminstone 10 000 steg ska man ta per dag för att vara hälsosam och för att slippa dra på sig extra mycket fett runt buken.


- Baah, 10 000 steg är väl ingenting... jag som har ett rörligt jobb och aldrig sitter på baken... gör väl sisådär 6-7 000 steg per dag, bara under arbetstid, skulle jag tro.


Nu är det så att min stegräknare verkar ha fått fnatt eller så har den drabbats av syrebrist,där den ligger inklämd med bukfettet, för när jag kom hem från skolan visade den ynka 2 768 steg! Å´ våga inte tro att jag rör mig så lite på en hel dag... Aldrig i livet!... Men OM det nu skulle stämma (men det gör det inte) så har jag med andra ord mer än 7 000 steg kvar innan jag kan sälla mig till de hälsosammas skara... Så bara för att ingen ska tro något annat så går jag ut och går nu... bara för att... så ni vet det.