Prestationsprinsessor

Hörde på TV4 i morse om att många av nutidens unga tjejer, s.k prestationsprinsessor, känner att de hela tiden måste prestera för att vara accepterade, måste vara bättre än andra för att känna sig stolt över sig själv och måste hela tiden utvecklas och sträva framåt för att bli bekräftade. Dagens unga tjejer mår väldigt dåligt, stressar och har väldigt dålig självkänsla. En teori var att vi vuxna frotterar våra barn med klichéer i stil med; Sikta mot stjärnorna, det finns bara möjligheter, ta för dig av livet, livet blir till det du gör det... Med andra ord; Om du misslyckas får du skylla dig själv!

Det var inte alls det jag menade när jag försökte ingjuta mina barn med hopp om framtiden. Jag ville ge dem en motvikt till alla domedagsprofetior som finns på alla löpsedlar. Jag ville få dem att se att det finns en vacker värld trots allt elände. Jag ville få dem att uppleva lyckan med att ha visioner och drömmar att sträva mot. Däremot ville jag INTE säga; Går det åt skogen så hade du chansen men tog den inte.

Jag är helt övertygad om att det mesta i människans situation går att förändra, men givetvis inte ALLT. Naturligtvis kan man inte rå för olyckor, sjukdomar, börskrascher, massarbetslöshet och naturkatastrofer. Men mår man dåligt, lever i ett dåligt förhållande, misstrivs med sitt jobb eller i allmänhet lever ett destruktivt liv så kan man (och bör man) faktiskt förändra sin situation. Då kan man inte skylla på andra att man mår dåligt. Det var det jag ville förmedla till mina barn!


Snälla, bli ingen prestationsprinsessa eller prestationsprins för att jag kanske har uttryckt mig galet. Kom ihåg mina barn (och andras för den delen) att ni är unika och älskade och det har definitivt inget att göra med vad ni uträttar här i livet. Se däremot till att må så himla bra som ni bara kan, det är det viktigaste av allt, då gör ni mig och pappa stolta.

Puss och kram älskade barn!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0