RIP PDOL 2009
Ett brölande skrik hörs över gatorna i den lilla norrlandskommunen... ett brölande som går genom märg, ben, glas och betong...
- HEEEJ PITE!!! ÄR NI MEEEED?
Man förstår innan ljudet når öronen att svaret kommer att bli än mer kraftfullt och brölande när tusentals berusade och diskosugna unisont svarar:
- JAAAAAaaaaa!!!
Skriken höjs upp till de regntunga skyarna och förs med sydostvinden rakt in i vardagsrum och sovrum hemma hos folk som har valt att INTE delta i årets brölfest.
- DÅ KÖÖÖÖR VI PITE!!!
Elgitarrernas och trummornas enorma kapacitet testas till max och förstärkare, mikrofoner och ljusanläggningar formligen exploderar och alla tänkbara mätare slår i botten. Bastonernas och brölandets ljudkakafoni når ett klimax som ingen i den lilla kommunen kan undgå... Detta ljudinferno, som kan utläsas på en seismologs känsliga instrument som 3-4 på Richterskalan, vibrerar sig genom kommunens gator och avtar i styrka först i Öjebyn.
- ÅÅÅÅHH TILL MAGALUF, STYRDE VI VÅR SISTA RESA ...
(Aldrig funderat på att åka dit igen? Ganska snart..?)
DUNK, dunk, dunk, bröööl, heeej, dunk, dunk, DUNK, BRÖÖÖL, dunkdunk... blandat med fylleskrik, polis- och ambulanssiréner, burnande V8-motorer, helikoptrar... DUNK, dunk, dunk, bröööl, heeej, dunk, dunk, DUNK, BRÖÖÖL, dunkdunk... i 7½ timme sådär...
... Plötsligt är det tyst... öronbedövande tyst!.. Vaknar av att väggdunket och fönstervibrationerna har upphört. Det hörs ingen hest sjungande karaokemästare, inget glasskrasch från en ciderflaska som tappas i backen eller ens en ljudet av en svärande och svartsjuk pojkväns desperata och förtvivlade ångest.
Det hörs ingenting...
Jag ligger länge och tänker på visdomsorden att "Tystnad är lyx" och tittar medlidsamt på min man som ska upp om två timmar och göra sitt för helgen andra tolvtimmarsskift på Kappa...
när tystnaden plötsligt bryts av en ambulans ilskna siréner. Tankarna går till alla som nu vingligt ska bege sig hemöver på spallriga ben, eller hemska tanke, sätta sig omdömeslösa och fylledästa bakom en ratt. Nattens tystnad bryts av ännu en sirén och en bakomföljande katastrofvagn. TACK gode gud för ambulanspersonal och akutsjukvårdare som vill jobba sådana här helger (istället för att ta en sista-minuten-resa till Magaluf)!
Åter TYSTNAD! Ska försöka sova men det känns svårt... man kanske kan säga att sömnen är något störd... Det sista jag minns är mina tankar kring de som likt parasiter nu lever gott på det som blev kvar av festandet; måsar ("som skrattar sig hesa"), råttor, burksamlare... Bilderna på näthinnan liknar något som skulle kunna vara hämtat ur en rysare av John Ajvide Lindqvist, INTE från flerfärgsbroschyren "Välkommen till vackra Piteå".
Årets upplaga av PDOL är över till ALLA arrangörers och artisters, men också till publikens och pitebornas stora lycka! Nästa år ska jag antingen vara bortrest eller så ska jag vara inne på området under PDOL och skrika tillsammans med tusentals andra, inte bara lyssna till dunkningarna och brölandet genom väggarna... det blev inte kul i längden.
RIP (rest in peace) PDOL 2009!
- HEEEJ PITE!!! ÄR NI MEEEED?
Man förstår innan ljudet når öronen att svaret kommer att bli än mer kraftfullt och brölande när tusentals berusade och diskosugna unisont svarar:
- JAAAAAaaaaa!!!
Skriken höjs upp till de regntunga skyarna och förs med sydostvinden rakt in i vardagsrum och sovrum hemma hos folk som har valt att INTE delta i årets brölfest.
- DÅ KÖÖÖÖR VI PITE!!!
Elgitarrernas och trummornas enorma kapacitet testas till max och förstärkare, mikrofoner och ljusanläggningar formligen exploderar och alla tänkbara mätare slår i botten. Bastonernas och brölandets ljudkakafoni når ett klimax som ingen i den lilla kommunen kan undgå... Detta ljudinferno, som kan utläsas på en seismologs känsliga instrument som 3-4 på Richterskalan, vibrerar sig genom kommunens gator och avtar i styrka först i Öjebyn.
- ÅÅÅÅHH TILL MAGALUF, STYRDE VI VÅR SISTA RESA ...
(Aldrig funderat på att åka dit igen? Ganska snart..?)
Orup "Magaluf" @ Pop Dakar ´07, Stockholm
DUNK, dunk, dunk, bröööl, heeej, dunk, dunk, DUNK, BRÖÖÖL, dunkdunk... blandat med fylleskrik, polis- och ambulanssiréner, burnande V8-motorer, helikoptrar... DUNK, dunk, dunk, bröööl, heeej, dunk, dunk, DUNK, BRÖÖÖL, dunkdunk... i 7½ timme sådär...
... Plötsligt är det tyst... öronbedövande tyst!.. Vaknar av att väggdunket och fönstervibrationerna har upphört. Det hörs ingen hest sjungande karaokemästare, inget glasskrasch från en ciderflaska som tappas i backen eller ens en ljudet av en svärande och svartsjuk pojkväns desperata och förtvivlade ångest.
Det hörs ingenting...
Jag ligger länge och tänker på visdomsorden att "Tystnad är lyx" och tittar medlidsamt på min man som ska upp om två timmar och göra sitt för helgen andra tolvtimmarsskift på Kappa...
när tystnaden plötsligt bryts av en ambulans ilskna siréner. Tankarna går till alla som nu vingligt ska bege sig hemöver på spallriga ben, eller hemska tanke, sätta sig omdömeslösa och fylledästa bakom en ratt. Nattens tystnad bryts av ännu en sirén och en bakomföljande katastrofvagn. TACK gode gud för ambulanspersonal och akutsjukvårdare som vill jobba sådana här helger (istället för att ta en sista-minuten-resa till Magaluf)!Åter TYSTNAD! Ska försöka sova men det känns svårt... man kanske kan säga att sömnen är något störd... Det sista jag minns är mina tankar kring de som likt parasiter nu lever gott på det som blev kvar av festandet; måsar ("som skrattar sig hesa"), råttor, burksamlare... Bilderna på näthinnan liknar något som skulle kunna vara hämtat ur en rysare av John Ajvide Lindqvist, INTE från flerfärgsbroschyren "Välkommen till vackra Piteå".
Årets upplaga av PDOL är över till ALLA arrangörers och artisters, men också till publikens och pitebornas stora lycka! Nästa år ska jag antingen vara bortrest eller så ska jag vara inne på området under PDOL och skrika tillsammans med tusentals andra, inte bara lyssna till dunkningarna och brölandet genom väggarna... det blev inte kul i längden.
RIP (rest in peace) PDOL 2009!
Kommentarer
Postat av: Gunilla
Mamma, 84 år, på Hamngatan skulle hålla med dig till 100%. Till och med här i Öjebyn var det störande när man hade fönstret öppet i sovrummet. På fredagen tycks vinden ha legat åt vårt håll, så vi hörde allt...
Postat av: Eva själv
Jo du må tro att jag har tänkt på gammlen´ också... de som inte bara kan ta bilen och fara bort om det blir för jobbigt, de som ofta är rädda och inte vill säga i från och de som regel har nog svårt att sova. USCH! Nej, det är nog både en och annan, gammal som ung, som nu kan tänka sig att sälla sig till skaran av anhängare till RIP-PDOL09.
Ha det!
Trackback
