Springtime
- Och det är UNDERBART!
...och tack alla underbara kolleger från Bergsviksskolan för en jättetrevlig fest igår kväll!Trevligt sällskap, god mat, vin, glada skratt, rolig underhållning... Vad mer kan man begära?
Grattis Kicki och Susanne (i förväg)!
Ni är toppenfina tjejer (trots att ni är födda på 50-talet...) som jag är glad över att ha som arbetskompisar!
Kramar till er båda!
Vaddå vaddå, TROTS att man är född på 50-talet?
Det var väl då man tillverkade högkvalitetsprodukter, slitstarka, pålitliga och med lång livslängd, till skillnad från 60-talets ohämmade slit-och-släng-mentalitet?! Jag säger bara: papperstrosor!
Trevlig helg!
Gunilla... jag håller med... visst fanns det något speciellt med 50-talet (bilarna, musiken, min man, filmerna och så du förstås)... Men 60-talet var så mycket häftigare med flower-power, trädkramare, kollektiv, greenpeace, Kennedy, Marilyn Monroe, Beatles... Dessutom hade vi ju faktiskt månlandningen! Slå det om ni kan ni 50-talister!!!
PS! Förstod dina känslor idag... har upplevt detta många gånger. Hoppas att tankarna gick att släppa efter ett tag... DS.
Kram!
50-talet minns jag inte mycket av. Men jag var tonåring på det glada 60-talet och fick faktiskt vara en del av ungdomskulturen och studentupproren. Jag var med när Beatles slog igenom. Jag shoppade på Carnaby Street 1968. Ni barnrumpor var ju bara - barnrumpor! ;-)
Jo, jag släppte dem ganska snabbt. Men insikten slår till då och då...
Ha det gott!
